X
Annons
X
Reportage

Det är dags att börja prata om omvänd sexism

Att uttrycka sig respektfullt om kvinnor och minoriteter är viktigt, men män får leva med att bli kallade sexister, gubbslem och mansgrisar. Bara för att de är män. Det är dags att börja prata om omvänd sexism – manbashing – i den svenska debatten, skriver Josefin Holmström.

Paolo Robertos skämt om mäns förhållande till kvinnors bröst fick folk att ropa sexist. Foto: Jonas Ekströmer Illustration: Jennifer Dysell

Det svenska folkets språkliga medvetenhet har ökat på senare år. Många, oftast unga, ställer höga krav på ett medialt språk som ska vara nyanserat och inkluderande, respektfullt mot minoriteter. Det går inte att komma undan med vad som helst längre: plumpa, rasistiska eller sexistiska skämt fördöms, tidningar, tv och radio har riktlinjer för hur man ska tala om känsliga eller kontroversiella ämnen.

Men det finns en grupp kvar som det fortfarande går att generalisera ganska friskt om: män. Gärna "vita kränkta män", ett begrepp lanserat av en Facebooksida som blev seriealbum och teaterpjäs och som nu cementerats i det allmänna medvetandet.

Paolo Robertos skämt om mäns förhållande till kvinnors bröst fick folk att ropa sexist.

Foto: Jonas Ekströmer Illustration: Jennifer Dysell Bild 1 av 3

Efter att Joanna Rytel och Fia-Stina Sandlund kuppat Fröken Sverige-finalen 2001 med en banderoll började ordet ”gubbslem” användas flitigt.

Foto: Janerik Henriksson/TT Illustration: Jennifer Dysell Bild 2 av 3

Filip Hammar gick till attack på Twitter: Paolo Roberto ”reproducerar sexism som i förlängningen leder till våldtäkt”.

Foto: Karin Törnblom/IBL Bild 3 av 3
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X