Recension

TorsdagsbarnFängslande spegling av en familjs öde

STARK BOK. Almapristagaren Sonya Hartnetts genombrott är en originell men svår skildring från 30-talets depression i Australien. Passar för ”unga intelligenta ensamvargar” men borde läsas även av vuxna, tycker Ying Toijer-Nilsson.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Sonya Hartnett belönades med Almapriset 2008.

Sonya Hartnett belönades med Almapriset 2008.

Foto: LARS PEHSON
Annons

En soldat försökte gräva sig trygg i första världskrigets skyttegravar. Det lyckades inte och han kom tillbaka hem sårad och berövad sin viljestyrka. Men hans lille son börjar gräva i Australiens sterila jord, gräver sig bort från mänsklig gemenskap in i ett nät av tunnlar. Om denne Tin handlar Almapristagaren Sonya Hartnetts ”Torsdagsbarn”, den bok från år 2000 som blev hennes internationella genombrott och som nu kommit på svenska.

Trots detta till synes omöjliga ämne, där författaren överskrider sannolikhetens gränser, lyckas hon spegla 30-talets depression i en familjs öde. Iakttagaren är Harper, Tins syster. Hennes värld har ett barns begränsningar, hon förstår inte och kan inte förklara allt. När hon tecknar ner sina minnen har hon fått distans – enligt fiktionen är hon då vuxen – och lyckas trots allt förmedla en bild av den hemvändande soldatens tragedi och hans olyckliga familj.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons