Recension

I en familj finns inga fienderFamiljepussel där ansvar känns som en befrielse

Viktoria Myrén.
Viktoria Myrén. Foto: Melker Dahlstrand
Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Annons

Upplägget till Viktoria Myréns ”I en familj finns inga fiender” känns välbekant samtida: en kvävande kärnfamiljstillvaro, moderskapets ambivalens och en kvinna som på gränsen till nervsammanbrott drivs till det mest förbjudna; att fly från sin familj. Men Viktoria Myréns debutroman visar sig vara någonting annat än ytterligare en livspusselroman, för att parafrasera ännu ett utnött samtidsuttryck.

Tvåbarnsmamman Marie håller på att krackelera av småbarnslivets krav. Hon är utmattad efter år av sömnbrist, känner sig instängd och isolerad i kärnfamiljsdrömmen och värst av allt: hon har svårt att knyta an till den fyraåriga dottern, som visar oroväckande aggressivitet. Detta porträtt av ett barn, berättat utifrån mammans perspektiv, är lysande.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons