Annons
X
Annons
X

Fackets makt och ansvar prövas i HD

Byggnads blockad drev Henrik Gustavssons firma i konkurs.

Av TT

Nu ska Högsta domstolen avgöra om han kan ställa facket till svars.

För åtta år sedan brann frågan om byggfackets så kallade granskningsavgifter som värst. Henrik Gustavsson och hans tre anställda ville inte betala dessa avgifter till facket och vägrade därför att skriva på ett kollektivavtal.

Byggnads förlorade så småningom fallet om granskningsavgifterna i Europadomstolen och avgifterna försvann. Men då var det för sent. Då hade byggbolaget som en följd av blockaden gått i konkurs och kvar blev flera hundratusentals kronor i skulder.

Annons
X

Nu har Högsta domstolen gett prövningstillstånd i den intressanta frågan om facket kan ställas till ansvar för att med ett olagligt avtal tvinga ett företag att skriva på ett kollektivavtal. Tidigare har både tingsrätten och hovrätten gått på Byggnads linje - ett fack kan inte bli skadeståndsansvarigt även om det inskränker en enskilds fri- och rättigheter.

– Principfrågan är: givet att det har skett ett brott mot en enskilds fri- och rättigheter enligt Europakonventionen, kan man få skadestånd av någon av arbetsmarknadens parter..., eller ska det bli en fråga för staten? säger Clarence Crafoord, chef för Centrum för rättvisa, som driver frågan för Henrik Gustavsson.

Vem ska hållas ansvarig? Går domstolen återigen på fackets linje landar ansvaret på staten, resonerar Crafoord.

– Då får de här organisationerna en massa makt, men tar inget ansvar, säger han och pekar i det här fallet på fackets ställning.

– Å andra sidan har arbetsgivarna ännu mer makt. Det gäller att det finns en balans i systemet, svarar Byggnads chefsjurist Mattias Landgren som för övrigt välkomnar att HD nu slutligen prövar saken i botten.

Hur gick det då för Henrik Gustavsson?

– Han är på fötter och driver bolag i Linköping, säger Crafoord.

Hans skadeståndsanspråk uppgår till en dryg miljon kronor.

Stockholm TT

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X