Annons
X
Annons
X

Facken sätter käppar i hjulet för arbetskraftsinvandring

Lagen ger facken en maktposition då arbetskraftsinvandrare söker arbetstillstånd i Sverige. Nu får systemet kritik. Invandrare som får facket mot sig riskerar att utvisas.

Nina Johansson, enhetschef på Migrationsverket säger att lagstiftningen finns till för att underlätta byråkratin mellan myndighet och fack. ”Det är för att anställningsvillkoren inte får vara sämre än enligt kollektivavtal och att Migrationsverkets tjänstemän inte ska behöva kunna alla kollektivavtal som kan komma i fråga”, säger hon.
Nina Johansson, enhetschef på Migrationsverket säger att lagstiftningen finns till för att underlätta byråkratin mellan myndighet och fack. ”Det är för att anställningsvillkoren inte får vara sämre än enligt kollektivavtal och att Migrationsverkets tjänstemän inte ska behöva kunna alla kollektivavtal som kan komma i fråga”, säger hon. Foto: YVONNE ÅSELL

Fackförbunden lämnar felaktig information, avfärdar ansökningar enbart för att arbetsgivaren inte har kollektivavtal eller avstyrker en ansökan på rent okynne. Det uppger migrationsrättsjurister som SvD Näringsliv har talat med om fackens yttranden till Migrationsverket om vilka som ska ges tillstånd att ta sig till Sverige som arbetskraftsinvandrare.

**Lagen kräver att **lönen och villkoren för den som söker arbetstillstånd i Sverige inte är sämre än den nivå som föreskrivs i gällande kollektivavtal. När Migrationsverket ska fastslå var den nivån ligger är fackförbundens yttranden viktiga. Ju mer svårtolkat avtalsområdet är, desto mer betydelse får yttrandena.

– Det är för att anställningsvillkoren inte får vara sämre än enligt kollektivavtal och att Migrationsverkets tjänstemän inte ska behöva kunna alla kollektivavtal som kan komma i fråga, som lagstiftaren har gett arbetstagarorganisationen rollen som remissinstans, säger Nina Johansson, avdelningschef på Migrationsverket.

Annons
X

**Men enligt juristerna **har fackyttrandena i vissa fall fått allt för stor betydelse för myndighetens avgörande. Särskilt när det gäller det komplicerade avtalet för byggbranschen mellan Byggnads och Sveriges byggindustrier.

Det kan få ödesdigra konsekvenser för den enskilde invandraren, som vid avslag riskerar skickas tillbaka till hemlandet.

Ingen som helst avvikelse nedåt från kollektivavtalsnivån för lön och villkor tolereras när Migrationsverket avgör en ansökan om arbetstillstånd. En kronas diskrepans kan fälla en sökande.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Lönerna som får tummen ner av facket Byggnads kan vara förhållandevis höga, till exempel ansågs en lön på 30 400 kronor vara 50 kronor för låg för att en invandrare skulle tillåtas arbeta i landet. Det är dessutom högre än vad som krävs i kollektivavtalet. Det uppger arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv som hävdar att Byggnads har satt i system att kräva högre löner för invandrare än för svenskar.

    – Det här är ett falskt spel som gör att människor som kommit hit och kanske har rotat sig blir hemskickade. I de här fallen sker ren diskriminering av utländska arbetare. Innebörden är att svenskar av Byggnads tillåts jobba för lägre löner, men inte arbetskraftsinvandrare, säger Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv.

    Kritiken mot övriga fackförbund än Byggnads är mer generell.

    Yttranden från till exempel Hotell- och restaurangfacket (HRF) uppges av flera jurister ha blivit meningslösa för processen eftersom löner och villkor rutinmässigt underkänns för att inget kollektivavtal är tillämplig på invandrarens anställningsförhållande. Detta fastän kollektivavtal inte är ett krav för arbetstillstånd. Yttrandena tillför därför inget till Migrationsverkets bedömning och myndigheten lämnas då att utan stöd från remissinstansen komma fram till den godtagbara nivån.

    Trots kritiken försvaras systemet av migrationsminister Tobias Billström (M), som uppger sig ha högt förtroende för arbetstagarorganisationerna.

    – Den svenska modellen som vi alla slår vakt om bygger på att facken får uttala sig om villkoren och lönerna, säger han.

    – Väldigt mycket av den information om dåliga anställningsvillkor som kommit Migrationsverket till del kommer via fackföreningarna. Så visst fungerar det som det är tänkt i de delarna. Jag skulle inte vilja se att facken saknade en roll där.

    Billström litar på att fackens yttranden i arbetstillståndsärendena är riktiga.

    – Jag utgår från att de uppgifter som lämnas är korrekta. Det är naturligtvis viktigt för fackens trovärdighet att man kommer in med synpunkter som är väl underbyggda.

    Arbetskraftsinvandringen utgör en hård skiljelinje inför valet. Alliansregeringen försvarar det system de själva har infört stödda av Miljöpartiet. Socialdemokraterna vill återgå till det system som fanns tidigare.

    SvD Näringsliv har upprepade gånger sökt Byggnads för en kommentar.

    Annons
    Annons
    X

    Nina Johansson, enhetschef på Migrationsverket säger att lagstiftningen finns till för att underlätta byråkratin mellan myndighet och fack. ”Det är för att anställningsvillkoren inte får vara sämre än enligt kollektivavtal och att Migrationsverkets tjänstemän inte ska behöva kunna alla kollektivavtal som kan komma i fråga”, säger hon.

    Foto: YVONNE ÅSELL Bild 1 av 2

    Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv är kritisk till fackens agerande.

    Foto: PRIVAT Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X