Annons
X
Annons
X

”Facebook mest en namnbank”

MÄNSKLIGT. Mobilsamtal, sms, mejl, Skype och sociala nätverkssajter som Facebook har gett oss möjligheten att bygga enorma nätverk av vänner och bekanta. Men i realiteten är det en liten skara vi kommunicerar med, enligt etnologen Stefana Broadbent.

(uppdaterad)
[object Object]
Även om vi har 500 vänner på Facebook, är det bara ett fåtal vi aktivt kommunicerar med och som kommenterar våra bilder. Foto: SCANPIX/PRIVAT

Länk

Se Stefana Broadbents
föreläsning på en TED-konferens om hur internet har demokratiserat möjligheten att hålla kontakt med nära och kära.

Idagsidan på Facebook

Idagsidan på Facebook.
Klicka här.

– Det finns en väldig hajp kring Facebook, men tittar man närmare så är det inte så mycket som händer. Innehållet är ganska trivialt. När man har 250 vänner kan man inte skriva sådant som är initierat och kräver speciella förkunskaper, det är för få som förstår. Man kan inte heller relatera till lördagens fest för den berör kanske bara tio vänner. Då återstår ganska banala ämnen som pizzan jag just åt eller VM-fotbollen, säger Stefana Broadbent.

Annons
X

Etnologen Stefana Broadbent har i 20 år forskat om hur människor använder teknik, på senare år med fokus på kommunikationsteknik. För närvarande är hon gästforskare vid UCL, University College London. Tidigare har hon bland annat arbetat som forskare för schweiziska telekom­bolaget Swisscom och internetkonsultföretaget Icon Medialab, som startades av bland andra it-entreprenören Johan Staël von Holstein.

Stefana Broadbent hänvisar till egen och andras forskning som visar att oavsett om det gäller fast telefon, mobiltelefon, sms, mejl eller Skype så är det samma 5–10 personer som människor kommunicerar med 80 procent av tiden. Även Facebookanvändare har kontakt främst med de närmaste trots hundratals vänner på listan.

Den innersta kärnan i människors liv består av till exempel partner, föräldrar och bästa vännen. I snitt har människor ytter­ligare cirka 15 personer som står dem nära, det kan vara vänner eller släktingar. Sammanlagt består den närmaste kretsen av runt 20 personer.

– Antalet är ungefär samma i olika kulturer. Det som skiljer kan vara fördelningen mellan familjemedlemmar och vänner. I vissa kulturer består den närmaste kretsen bara av släkt, medan den i mer individualistiska länder främst utgörs av vänner man valt själv, säger Stefana Broadbent.

Stefana Broadbent menar att man inte kan titta på Facebook som en isolerad företeelse utan måste se hur människor utnyttjar alla de kanaler för kommunikation som finns i dag; telefonsamtal, sms, mejl, instant messaging, sociala nätverk. Hennes forskning visar att människor är duktiga på att bedöma vad de olika kanalerna är bäst för.

Hon lyfter fram Skype, som gjort det möjligt att ringa gratis telefonsamtal eller videosamtal över nätet, som en omvälvande förändring för många människor. De som har anhöriga eller vänner utomlands, och tidigare bara hade råd att ringa kanske varannan vecka, kan genom Skype och webbkamera äta middag tillsammans, visa nyinköpta solglasögon eller göra läxor tillsammans även om det skiljer många mil.

När jag ska intervjua Stefana Broadbent skickar vi först några mejl till varandra och gör upp om en tid några dagar senare när jag ska ringa henne i hennes bostad i London.

– Att telefonera är den kanal som ställer störst krav på den andres uppmärksamhet. Den andra personen får avbryta vad de håller på med. Det är få människor vi har en sådan underförstådd överenskommelse med att vi kan ringa vilken tid som helst. För mig är det förmodligen bara min mamma jag kan ringa när som helst, säger Stefana Broadbent.

Även mejlboxen kan vara uppfordrande. När vi öppnar den är det ofta förknippat med en viss anspänning, vad måste jag göra i dag? Även om man inte behöver svara direkt, som vid ett telefonsamtal, så är det skickat till mig personligen och jag förväntas svara.

– Facebook är den kanal som ställer lägst krav på mottagarna. När jag skriver något som 250 personer kan läsa är det ingen som behöver känna sig tvingad att svara, säger Stefana Broadbent.

Å andra finns det extra anledning att bli glad om någon faktiskt kommenterar statusupp­dateringen, den personen måste ha tyckt att det var roligt eller intressant.

Andelen som regelbundet uppdaterar sin status är ganska låg, de flesta nöjer sig med att läsa vad andra skrivit, att återknyta kontakten med gamla arbetskamrater eller skolkompisar och skicka meddelanden eller chatta så att bara en kan läsa.

– Facebook är inte en kanal där det mest personliga och intima avhandlas, i  stället används den för att hålla eller återknyta kontakten med personer på ett ganska kravlöst sätt.

Det öppnar möjligheter att knyta kontakter med tidigare vänner, men efter första raderna till varandra blir det sällan mer.

– Det är kul att ha sin pojkvän man var tillsammans med när man var 14 år som vän på Facebook, men man vet inte riktigt vad man ska göra med honom. Någon dag blir han kanske användbar, man vet inte, säger Stefana Broadbent och skrattar.

– Jag är väldigt nyfiken på vad som kommer att hända i fram­tiden med det här sociala kapitalet som människor återknutit till. Ska man vara ärlig så är det i dag mest en namnbank, det händer inte så mycket.

Men Stefana Broadbent framhåller att man inte ska underskatta människors behov av nöje och underhållning. Den här typen av nätverk, med många kontakter som man inte har så starka band till, har kommit för att stanna, tror hon.

Dagens tonåringar kommer inte att behöva återuppta kontakten med skolkamrater. De kommer att kontinuerligt kunna samla skolkompisar, arbetskamrater, träningskompisar, pojk- och flickvänner i nätverk som så småningom kan bli gigantiska.

– Vid en viss punkt kommer folk att börja sortera, kanske ha ett nätverk för alla de någon gång mött och ett annat för de närmaste. Så har många redan börjat göra. I takt med att tekniken blir bättre kommer förmodligen också konversationen att bli intressantare, säger Stefana Broadbent.

Vänner och ”vänner”

Cameron Marlow, sociolog vid företaget Facebook, har studerat hur många vänner den genomsnittlige Facebookanvändaren har ömsesidig kontakt med. Resultatet visar att oavsett hur många vi har som ”vänner”, är det inte så stor skillnad på hur många vi umgås med aktivt på nätet.

Den genomsnittlige
manlige Facebookanvändaren med
120 vänner:

•  Skriver kommentarer till
7 vänners foton, statusuppdateringar eller skriver på deras logg.

• Skriver meddelanden eller chattar med
4 vänner.

Den genomsnittliga
kvinnliga Facebookanvändaren med
120 vänner:

• Skriver kommentarer till
10 vänners foton, statusuppdateringar eller skriver på deras logg.

• Skriver meddelanden eller chattar med
6 vänner.

Den genomsnittlige
manlige Facebookanvändaren med
500 vänner:

• Skriver kommentarer till
17 vänners foton, statusuppdateringar eller skriver på deras logg.

• Skriver meddelanden eller chattar med
10 vänner.

Den genomsnittliga
kvinnliga Facebookanvändaren med
500 vänner:

• Skriver kommentarer till
26 vänners foton, statusuppdateringar eller skriver på deras logg.

• Skriver meddelanden eller chattar med
16 vänner.

Annons
Annons
X

Även om vi har 500 vänner på Facebook, är det bara ett fåtal vi aktivt kommunicerar med och som kommenterar våra bilder.

Foto: SCANPIX/PRIVAT Bild 1 av 3
Bild 2 av 3
Bild 3 av 3
Annons
X
Annons
X