Få kvinnor med i vår tids vikingakultur

Det är ingen hemlighet att de vikingar vi har vuxit upp med i populärkulturen, och som omhuldas av turistindustrin, inte hade mycket gemensamt med verkliga nordbor under yngre järnålder.

Publicerad
Vikingahjälm på en stolpe under den årliga Fotefighten – en träningshelg i vikingastrid på Fotevikens museum i Höllviken.

Vikingahjälm på en stolpe under den årliga Fotefighten – en träningshelg i vikingastrid på Fotevikens museum i Höllviken.

Foto: Ludvig Thunman / TT
Vikingskepp, Norge.

Vikingskepp, Norge.

Foto: Bjørn Sigurdsøn/TT
Annons

När och hur formades bilden av vikingen? Jag får ofta frågan, och svaret kan bli hur långt som helst. Här är en sammanfattning av de viktigaste variabler jag brukar anföra.

När vi i dag målar upp bilder av vikingen, vikingatågen och vikingatiden för vår inre blick brukar ett antal specifika aspekter träda i dagen. Här finns först och främst de djärva krigstågen till främmande land – till England, Frankrike, Medelhavets kuster och till Ryssland – med Frans G Bengtssons fiktive romanhjälte Röde Orm som kraftfull symbolgestalt. Här finns upptäcktsresande som utforskar Island, Grönland och nordöstra Amerika. Här finns odalbönder som bryter bygd, reser broar och låter hugga runstenar. Här finns asadyrkare som blotar till Oden, Tor och Frej. Här finns stora, tveeggade svärd, helskägg, hornhjälmar och bärsärkaraseri. Här finns väldiga hallar där hövdingar skänker rödglänsande guldringar till skalder. Här finns smäckra klinkbyggda skepp med drakhuvuden. – Och det finns nästan bara män. Kvinnan sattes på undantag när vår vikingauppfattning skapades på 1800-talet.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons