Annons
X
Annons
X

Få ensamstående har råd med rut-tjänster

INTE FÖR ALLA Kärnfamiljen är barnvaktsbranschens bästa kund. Ensamstående hör till undantagen, visar SvD:s granskning. Trots rut-avdraget är tjänster i hemmet fortfarande för dyra för många.

Svenska folket får allt tjockare plånböcker. Vår ekonomiska standard har ökat med 35 procent de senaste tio åren, men det finns grupper i samhället som har halkat efter. Sämst utveckling har ensamstående kvinnor med barn haft enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån. Familjer med två föräldrar har under perioden 2009–2010 ökat sin inkomst med 39 procent, medan motsvarande siffra för ensamstående kvinnor med barn bara är 19 procent.

När rut-avdraget infördes den 1 juli 2007 var ett av de främsta argumenten att det skulle underlätta för svenska barnfamiljer att få vardagen att gå ihop. Men alla sorters familjer tar inte del av hjälpen, visar SvD:s granskning av barnvaktsbranschen.

I brist på statistik över vilka grupper som använder avdraget till just barnpassning frågade vi dem som vet – åtta av de största barnvaktsförmedlingarna och fyra hemserviceföretag som totalt erbjuder över 3300 barnvakter.

Annons
X

Deras svar i vår enkät är tydliga: Den typiska kunden är en familj med två föräldrar. Ensamstående tillhör undantagen.

–De finns, men den vanligaste familjen bland mina kunder är helt klart två heltidsarbetande föräldrar, säger Malin Snäcke, vd och grundare av Nanny Stockholm.

Bilden bekräftas av SvD:s enkät tillsammans med organisationen Makalösa föräldrar, vars medlemmar i huvudsak består av ensamstående föräldrar. Endast 3 av 71 föräldrar som deltog i webbenkäten har köpt barnpassning med rut-avdrag. Två tredjedelar förklarar att det är för dyrt: ”Icke lönsamt att betala barn- vakt för att jobba när man inte tjä- nar så mycket”, är ett av svaren.

Trebarnsmamman Heidi Slagbrand tycker att vardagen som ensamstående fungerar jättebra. Det var när hon var gravid med tvillingarna som hon och barnens pappa separerade. I dag har hon ensam vårdnad om femåringarna Ilon och Seth och deras nioåriga syster Vilja.

–Jag har stor hjälp av min 80-åriga mamma och mina grannar. Men även av mina barn, det är viktigt att vi alla hjälps åt, säger Heidi Slagbrand och börjar plocka fram frukost samtidigt som hon letar upp sina gympaskor i den trånga hallen och kontrollerar almanackan inför dagens lektioner.

Tvillingarna brukar välja kläder själva på morgonen och i hallen har varje barn sin egen låda med mössa och vantar samt en krok för ytterkläder i lagom höjd.

–Det måste inte nödvändigtvis vara jag som hjälper barnen, de kan lika gärna hjälpa varandra när orken tryter. Och det gör den då och då, både hos mig och hos barnen, säger Heidi Slagbrand och skrattar.

Hon arbetar som träslöjdslärare på samma skola där äldsta dottern går i trean och förskolan ligger tre minuter över gården. Närheten är A och O. När äldsta dottern låg hemma i influensa och behövde sin mamma kunde Heidi Slagbrand och förskolepersonalen mötas halvvägs när det var dags för de yngsta att bli hämtade.

Heidi Slagbrand jobbar 80 procent och en dag i veckan hämtar hennes mamma barnen på förskolan. Till stor hjälp är även grannarna, när allting kör ihop sig kan de ofta hämta även Ilon och Seth utöver sina egna barn.

Att byta tjänster med andra är en tillgång i vardagen och Heidi Slagbrand tycker att gemenskapen förgyller tillvaron.

– Det är ett givande och tagande, tack vare bra insatser från både barnen och andra får vi så mycket mer.

Heidi Slagbrand har ibland tänkt tanken att köpa sig hjälp för att få vardagen att gå ihop. Om rut-avdraget skulle höjas för ensamstående skulle det kunna vara en lösning. Tiden med barnen vill hon egentligen inte leja ut, däremot städningen som ofta blir lidande.

– Om jag visste att personen som skulle städa hemma hos oss också hade råd att köpa hjälp skulle det kännas okej. Inte annars.

Enligt Makalösa föräldrars generalsekreterare Sophia Lövgren är svaren i SvD:s enkät ett tecken på att många ensamstående föräldrar har en helt annan sårbarhet i sin ekonomi än familjer med två föräldrar. Samtidigt menar hon att just barnpassning inte är det mest akuta behovet hos medlemmarna. I stället efterfrågar många hjälp som gör att de skulle kunna vara mer med sina barn, inte mindre.

–Många av våra medlemmar vill ha mer flexibel arbetstid, så att de kan få det att bättre passa med sitt föräldraskap. Gärna även extra barnbidrag för ensamföräldrar, och fler barnomsorgsalternativ på obekväm arbetstid, säger Sophia Lövgren.

En vardagslyx som Heidi Slagbrand ändå har unnat sig är färdigpackade middagsmatkassar. Inte egentligen på grund av själva inhandlingen – den gör hon tillsammans med barnen som uppskattar lekrummet som finns på stormarknaden – utan mest för att slippa tänka ut olika middagsalternativ. Att få ekonomin att gå ihop som ensamstående är stundtals tufft, men jämfört med när hon pluggade och barnen var små känns livet i dag mycket lättare. Hon får även avlastning varannan helg när barnen är hos sin pappa.

– Om det finns folk som skaffar barn i länder där det inte ens finns rent vatten så är det klart att man kan få ihop vardagen i vår kultur.

SvD:s granskning av barnvaktsbranschen:

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X