Annons
X
Annons
X

F-kassans krav på ryggoperation stoppat i domstol

Försäkringskassan försökte tvinga en 53-årig man med svåra ryggsmärtor att steloperera sig, annars skulle han bli av med sin ersättning. Men Högsta förvaltningsdomstolen sade nej. Domen stärker den enskildes möjlighet att få rätt gentemot försäkringskassan, menar professor Ruth Mannelqvist.

(uppdaterad)

– Det får finnas gränser för vad man ska behöva acceptera. Man måste få bestämma över sin egen kropp.

Som ordförande för patientföreningen Mag- och tarmförbundet är Birgitta Rehnby mycket nöjd med en färsk dom från Högsta förvaltningsdomstolen. I den slås fast att en enskild person ska kunna vägra att genomföra en operation eller rehabilitering och ändå ha rätt till sjukersättning om det inte med säkerhet går att säga att ingreppet leder till ökad arbetsförmåga.

Pelle Kölhed, förbundsordförande för Personskadeförbundet RTP som bland annat stöttar personer med nack-, hjärn- och ryggmärgsskador, jublar också. Han konstaterar att en operation sällan är riskfri.

Annons
X

– Det är ovanligt att läkarna kan garantera att man blir hundraprocentigt frisk. Kroppsvård är alltid frivillig, påpekar han med en hänvisning till sjukvårdslagstiftningen.

Det aktuella fallet handlar om en 53-årig förtidspensionerad man med svåra ryggproblem. Enligt tidningen Arbetet som tidigare har skrivit om ärendet hade mannen inte bara en förskjutning mellan ländkotorna med värk och dålig rörlighet som följd, utan också högt blodtryck och ojämn hjärtrytm. Läkaren på vårdcentralen bedömde att han har svårt att klara av ett arbete.

I januari 2010 rekommenderade emellertid en specialist en steloperation av nedre delen av ryggen; något som mannen motsatte sig. Försäkringskassan avslog då mannens ansökan om hel sjukersättning med motiveringen att han borde ha gått med på ingreppet eftersom den skulle kunna förbättra hans arbetsförmåga.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Två lägre rättsliga instanser, förvaltningsrätten i Falun och kammarrätten i Sundsvall gick på Försäkringskassans linje. Men för att få svart på vitt vad som gäller överklagade inte bara mannen utan även myndigheten till Högsta förvaltningsdomstolen. Där ändrade Försäkringskassan sin inställning och yrkade på att mannen skulle få ersättning, trots att det egentligen finns en möjlighet att neka.

    Domstolen menar dock att en person kan ha ”giltig anledning” att motsätta sig en behandling. ”Huvudregeln” är att det är den sjukes ställningstaganden som ska vara styrande, skriver domstolen i sin motivering och lutar sig mot ett liknande rättsfall från 1984.

    Ruth Mannelqvist är professor i förvaltningsrätt vid Umeå universitet och expert på sjukförsäkring.

    – Den här domen står ju faktiskt i överensstämmelse med grundlagen; det vill säga att man ska iaktta människovärdet. Rätten till ersättning ska inte kränka den enskildes integritet när det gäller medicinsk rehabilitering. Det tycker jag känns ganska bra.

    Professor Ruth Mannelqvist ger två andra exempel för att åskådliggöra hur sjukförsäkringsregleringen skulle kunna krocka med grundlagens etiska krav om den tillämpades ordagrant:

    • att begära att överviktiga personer ska genomgå en gastriskt band fetmaoperation för att gå ned i vikt eller;

    • att använda ECT-behandling, så kallade elchocker, på psykiskt sjuka människor när andra behandlingsformer är uttömda, för att öka deras arbetsförmåga.

    – Den här domen stärker den enskildes rätt. Det handlar om en större förståelse för vad individen själv vill. Man måste göra en avvägning av hur mycket man kan kräva av individen och vilket ansvar samhället ska bära, förklarar Ruth Mannelqvist.

    2008 skärptes regelverket i sjukförsäkringen. Alla möjligheter till rehabilitering måste vara uttömda för att man ska kunna få del av sjukförsäkringen. Och när det gäller arbetsinriktade insatser har domstolen sedan tidigare slagit fast sin uppfattning. Däremot har det varit mer ovisst vilka krav som Försäkringskassan kan ställa på den enskilde när det gäller medicinsk rehabilitering.

    – Men i den här domen säger Högsta förvaltningsdomstolen att eftersom man inte kan säga klart att det leder till förbättrad arbetsförmåga kan myndigheten inte heller kräva att patienten ska gå med på ett ingrepp.

    I sitt resonemang resonerar domstolen inte bara om operationer utan vidgar sitt resonemang till att också omfatta ”medicinsk rehabilitering”.

    – Men om det handlar om enklare rutiningrepp blir det nog fortfarande svårt att säga nej. Man skulle exempelvis knappast godta att en person med synfel vägrade skaffa glasögon, förklarar Ruth Mannelqvist.

    Försäkringskassan överklagade domen till den enskildes fördel för att få juridisk vägledning. Man har inte hunnit göra någon djupare analys av domen, men rättschefen Eva Nordqvist säger:

    – Alla domar från Högsta förvaltningsdomstolen är viktiga för oss eftersom de är prejudicerande.

    Hennes kollega på rättsavdelningen Anders Larsson har tittat särskilt på det aktuella fallet.

    – Domstolens utgångspunkt är att det som huvudregel är den försäkrades skäl som bör godtas när det gäller en så ingripande rehabiliteringsåtgärd som en operation. Men det är inte uteslutet att det kan finnas situationer där till och med en operation är ett rimligt krav, säger han.

    Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

    V40 | Vad misstänks partiledaren för? quiz.svd.se V 39 | Vad heter den omstridda boken? quiz.svd.se V 38 | Bäst betalda fotbollsspelaren? quiz.svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X