Recension

Turn up the quietExtra mycket känslor när Diana Krall gör klassiker

På sitt nya album ”Turn up the quiet” återvänder Diana Krall till de jazzstandars som vi aldrig tycks bli färdiga med. Bilden: Diana Krall 2016 på Dom at Marienplatz.
På sitt nya album ”Turn up the quiet” återvänder Diana Krall till de jazzstandars som vi aldrig tycks bli färdiga med. Bilden: Diana Krall 2016 på Dom at Marienplatz. Foto: IBL

Det borde vara omöjligt, men Diana Krall lyckas krama nya betydelser och känslor ur några låtar ur den där stora amerikanska sångboken. På nya albumet höjer hon den känslomässiga laddningen i rösten – genom att förstärka det lågmälda.

Under strecket
Publicerad
Diana Krall 2008 på New Orleans Jazz & Heritage Festivalen i New Orleans.

Diana Krall 2008 på New Orleans Jazz & Heritage Festivalen i New Orleans.

Foto: Dave Martin/TT
Annons

På "Turn up the quiet", en paradoxal men mycket adekvat albumtitel, återvänder Diana Krall till de jazzstandards som varken hon, Bob Dylan eller världens alla andra sångare och musiker med smak för gamla tider och starka melodier tycks bli färdiga med.

På det förra albumet, "Wallflower", tog hon sig an klassisk mjukpop från 60- och 70-talet, som "California dreamin'" och "I'm not in love". Det gick inget vidare, men på albumet innan dess, "Glad rag doll", tolkade hon pigga jazzlåtar från 20- och 30-talet så bra att det kan ses som ett av hennes allra bästa.

Annons
Annons
Annons