Remind me I'm not deadExplosiv energi i ödslig Hopper-atmosfär

Anette Jellne i ”Remind me I'm not dead” med Skånes dansteater.
Anette Jellne i ”Remind me I'm not dead” med Skånes dansteater. Foto: Märta Thisner

Mari Carrascos verk för Skånes dansteater överraskar genom att låta improvisationens frihet svepas in i en suggestiv och lite giftig atmosfär som smittar genom rutan.

Under strecket
Publicerad

En rosa skymningshimmel av led-lampor förstärker det ödliga intrycket .

Foto: Märta Thisner

Gestalterna i det färgskiftande blinkljuset stegar på stället.

Foto: Märta Thisner
Annons

Tiden är ur led på många sätt, och att se Mari Carrascos nya verk för Skånes dansteater är som att få ett koncentrat av all ensamhet, frustration och oro som ackumulerats under året – men också känna en energi som vill spränga både kroppen och rummet. ”Remind me I'm not dead” beställdes förvisso innan pandemin satte världen på paus, men nog fångar det en känsla av främlingskap och isolering – här sakta bruten i en kollektivt synkad koreografi av hoppsasteg.

Verket har alltså livestreamad urpremiär, vilket lite paradoxalt ger en känsla av delaktighet. Inte bara för att sändningen, som introduceras av Skånes dansteaters konstnärliga ledare Mira Helenius Martinsson, ses samtidigt av publik på flera kontinenter, utan också för inramningen med intervjuer om processen bakom verket och en inbjudan att dela sina upplevelser efteråt. Men även själva kameraarbetet i det tomma, dunkla rummet gör att åskådaren känner sig som ett subjekt som glider omkring bland dansarna, rör sig tätt inpå individerna, avlyssnar dem, eller tar några kliv bort för att betrakta skeendet på avstånd.

Annons
Annons
Annons