Annons
X
Annons
X

Experter inte så säkra efter alla tidigare larm

Först var det sars, därefter fågelinfluensan och nu är det åter dags för krigsrubriker, alarmerande bilder på munskyddsförsedda personer, katastrofmöten med smittskyddsmyndigheter, tilltagande oro och osäkerhet. Har svininfluensan i Mexiko och USA startat den där fruktade och väl marknadsförda pandemin eller vad är det som händer?

Är du på plats?

på tipsa@svd.se svd.se
Foto: DARIO LOPEZ-MILLS

Läs också

PERSPEKTIV | VIRUSET VÄCKER FRÅGOR

Kanske har experterna blivit litet försiktigare efter de tvärsäkra larmen om att miljontals människor skulle dö för fyra år sedan när paniken runt fågelinfluensan var som mest hysterisk. Denna gång, när hotet om ett nytt smittsamt virus på nytt håller på att växa till global stormstyrka bara på några dagar, är ödmjukheten litet större och frågorna fortfarande fler än svaren. Det finns i huvudsak två faktorer som kan tala för en pandemirisk:


H1N1 är otvetydigt ett nytt virus som inte funnits tidigare. Det mesta om viruset finns redan ute på nätet: utseende, arvmassans sammansättning och andra faktorer. Analyserna hittills visar att det är uppbyggt av genetiskt material från två svinvirusvarianter, ett tidigare mänskligt influensavirus och ett fågelvirus.

En kombination som talar för att viruset successivt skapats under flera års tid, sannolikt i en grisbesättning, kanske i Mexiko, kanske någon annanstans. Fem, kanske tio år, tror Annika Linde och Ragnar Norrby på svenska Smittskyddsinstitutet. En viktig del i arbetet blir nu därför att försöka spåra källan. Har virusen i USA och Mexiko samma ursprung? Är de två virusen verkligen helt identiska?

Annons
X


Viruset har någon gång smittat en eller flera människor som högst troligt har kontakt med svin. Dessa har i sin tur smittat andra människor. Ett faktum som leder till riskfaktor nummer två: detta virus smittar uppenbarligen från människa till människa. Hittills har få eller inga av de drabbade haft kända kontakter med grisar. Det tyder alltså på ”vanliga” influensasmittvägar som hosta, nysningar och personliga kontakter.

Men ingen vet idag hur smittsamt det nya viruset är, om det sprids lätt eller om kanske spridningen upphör efter en tid så som ofta kan ske med virus. Och ingen vet heller när viruset började spridas bland människor.

–Det kan mycket väl ha funnits i omlopp till exempel i Mexiko under hela influensaperioden utan att uppmärksammas, säger till exempel viruskännaren Johan Giesecke. Det upptäcktes mest av en slump i Kanada hos turister som besökt Mexiko.

Det finns dessutom flera faktorer som talar mot en hotfull pandemi: Viruset förefaller vara tämligen ”snällt” och ge lindriga och få symtom hos de infekterade, åtminstone de i USA. Det är dock fortfarande en gåta varför viruset hittills tycks vara mer aggressivt och orsaka dödsfall

i Mexiko men inte i USA.

–Men här gäller det att hålla huvudet kallt, manar Johan Giesecke.

–Bara ett fåtal dödsfall i Mexiko har verkligen kunnat knytas till detta nya virus och det måste krävas mycket noggranna analyser för att fastställa vad de drabbade verkligen dött av. Kom ihåg att det bor 25 miljoner människor i Mexico City och rent logiskt dör varje dag ett antal av dem i olika luftvägsinfektioner och ”vanlig” influensa.

Inger Atterstam är SvD:s medicinreporter.

SvD:s Inger Atterstam svarar mailto:fragasvd@svd.se
Annons
Annons
X
Foto: DARIO LOPEZ-MILLS Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X