Annons

Expert slår larm om skuggbanker: ”Oroande”

Nu varnar en av världens främsta experter på finansiell stabilitet för ännu en risk i världsekonomin: skuggbankerna som utlöste den globala finanskrisen för tio år sedan.

– Jag skulle bli mycket förvånad om problemet med skuggbankerna har fixats i USA, säger Paul Tucker.

Publicerad
Efter reklamen visas:
Finansvärldens ologiska logik

För den breda allmänheten är den brittiska ekonomen Paul Tucker en doldis. Men inom centralbanksvärlden är han en superstjärna.

Paul Tucker tippades för några år sedan att ta över som chef för Storbritanniens centralbank där han var en av nio ekonomer som fattar bankens räntebeslut. Han hade också huvudansvaret för frågor om finansiell stabilitet.

Paul Tucker tycker att arbetet med att minska risken för en ny finanskris inte har kommit tillräckligt långt sedan den senaste krisen 2008.

Annons

Spendera mer i dag, spara mer i morgon. Så kan det inte fortsätta i all evighet.

– Det är mycket svårt att veta hur stabilt det finansiella systemet är. Det är fortfarande alltför ogenomskinligt i nästan alla världens största ekonomier, säger Paul Tucker som i dag jobbar som forskare på Harvard University.

Paul Tucker är också ordförande för en grupp (Systemic Risk Council) som arbetar för att minska sannolikheten för ännu en global finanskris och vars rådgivare inkluderar Jean-Claude Trichet tidigare chef för den Europeiska centralbanken.

Paul Tucker är en av världens främsta experter på frågor om finansiell stabilitet
Paul Tucker är en av världens främsta experter på frågor om finansiell stabilitet Foto: Malin Hoelstad

Han har tidigare också varit medlem i Financial Stability Board som på uppdrag av världens 20 största ekonomier bland annat föreslår reformer för att förhindra framtida finanskriser.

När SvD frågar Paul Tucker om de största riskerna i världsekonomin börjar han prata om ”shadow banks,” eller skuggbanker som lever i skuggan av de traditionella bankerna.

Begreppet myntades av en amerikansk ekonom 2007. Den bredaste definitionen av skuggbanker är alla finansiella aktörer som lånar upp och lånar ut pengar men som inte erbjuder insättningstjänster.

Sedan finanskrisen har kraven skärpts för hur stora skyddsvallar traditionella banker måste ha. Tanken är att minska sannolikheten för att banker går omkull eftersom det kan få katastrofala konsekvenser för ekonomin. Men skuggbanker har i stor utsträckning undkommit nya regleringar och tillåts därför ta mycket större risker än traditionella banker.

– Jag oroar mig för skuggbankerna. Vi ser att deras utlåning är uppblåst i Indien och Kina, och jag skulle bli mycket förvånad om problemet med skuggbankerna har botats i USA, säger Paul Tucker.

I september 2008 gick Lehman Brothers i konkurs.
I september 2008 gick Lehman Brothers i konkurs. Foto: Susan Walsh/AP

Paul Tucker påpekar att det var en skuggbank – investmentbanken Lehman Brothers – som utlöste den globala finanskrisen 2008. Trots det har skuggbankernas verksamhet tillåtits att öka.

I dag utgör skuggbanker mellan 13 och 47 procent av världens alla finansiella tillgångar beroende på hur man definierar en skuggbank. Nästan hälften av skuggbankernas verksamhet finns i USA och Kina.

Skuggbanker gör det finansiella systemet sårbart eftersom de inte får låna pengar från centralbankerna vid en kris, inte omfattas inte av statliga garantier men samtidigt interagerar med traditionella banker och är viktiga för utlåningen till hushåll och företag. Det gör att problem hos skuggbankerna snabbt kan sprida sig till hela banksystemet.

Skuggbanker är en anledning till att skulderna hos hushåll, företag och länder har ökat mycket sedan finanskrisen, men ökningen beror också på att centralbankernas stora räntesänkningar för att stötta ekonomin efter finanskrisen.

– En del företag har tagit för stora risker och skuldsatt sig för mycket. Spendera mer i dag, spara mer i morgon. Så kan det inte fortsätta i all evighet, säger Paul Tucker.

Sir Paul Tucker adlades häromåret för sitt bidrag till den brittiska centralbankens arbete
Sir Paul Tucker adlades häromåret för sitt bidrag till den brittiska centralbankens arbete Foto: Malin Hoelstad

Under sin tid på Storbritanniens centralbank arbetade Paul Tucker med att ta fram det så kallade Basel III-ramverket. Ramverket har lagt grunden för de tuffare regler som svenska och utländska banker i dag måste följa.

Men enligt Paul Tucker tog reglerna inte tillräckligt med höjd för dagens stora skulder. Samtidigt innebär de fortsatt mycket låga räntorna att centralbankerna inte har lika mycket ammunition för att stötta ekonomin vid en ny kris. Paul Tuckers slutsats är att bankerna behöver ha mer reservkapital än vad de har i dag för att undvika att gå omkull.

– Tänk dig att vi får en recession (ekonomin krymper) nästa år. Räntorna kommer att vara oerhört låga i Sverige, oerhört låga i mitt land och i euroområdet, och fortfarande låga i USA. Det kommer inte finnas lika stora ortodoxa penningpolitiska möjligheter för att stimulera ekonomin, säger Paul Tucker.

Tucker, som jobbade i över trettio år på Bank of England, försvarar samtidigt centralbankernas beslut att drastiskt sänka räntorna under finanskrisen för att undvika deflation.

– Deflation (fallande priser) är förfärligt. När priserna faller ökar hushållens skuldbörda. Det är hemskt. Hushållen spenderar mindre och så krymper ekonomin, vilket leder till att priserna faller ännu mer, säger Paul Tucker.

Men faktum kvarstår. Många av västvärldens centralbanker har fortfarande mycket låga räntor. Vid en kris kommer finanspolitiken behöva dra ett tyngre lass.

Situationen oroar Paul Tucker.

– Om inte finanspolitiken hjälper till mer i nästa recession – och i vissa högt skuldsatta ekonomier finns det inte mycket utrymme för det – kommer nästa recession att bli skakigare. En ekonomisk chock kommer att få större effekt – så låt oss hoppas att chocken blir liten, säger Paul Tucker.

Annars hotar ännu större politiskt, ekonomiskt och socialt kaos runt om i världen än vad som redan skapats av den förra finanskrisen, menar Paul Tucker.

– Det är svårt att tro att situationen skulle ha varit lika utmanande politiskt som de har varit de senaste åren utan finanskrisen. Kostnaden för finansiella kriser är enorm, säger Paul Tucker.

Sverige har tur som har Stefan Ingves

Paul Tucker om...

Den Europeiska centralbanken (ECB)

– ECB är formellt världens mäktigaste centralbank. Banken har lånat ut stora summor pengar till olika europeiska länder för att hjälpa dem under finanskrisen. Det är vanligtvis de folkvaldas uppgift, men eftersom euroländerna inte har en gemensam finanspolitik och ECB har känt sig tvingad att fatta beslut som normalt fattas av politiker.

– Från ett demokratiskt perspektiv har ECB alltför mycket makt, men det är svårt att se vad man kan göra åt det utan att fördjupa den Europeiska unionen, säger Paul Tucker.

Om penningpolitikens begränsningar

– Penningpolitiken kan bara dämpa chocker och köpa tid när ekonomin går illa. Den gör inte ekonomin mer dynamisk eller mer produktiv. Det minskar inte ojämlikheten och det genererar inte långsiktigt förbättrat välstånd. Men den kan dämpa stötarna som ekonomin får, och det är väldigt viktigt.

Om Sveriges bankkris på 90-talet:

– På ett sätt hade Sverige tur. Människorna som tog sig an bankkrisen gjorde ett ganska bra jobb, men bankerna var mycket mindre än de är nu. Och kanske ännu viktigare – världsekonomin gick bra. I dag är världen mycket mer sammankopplad.

Om riksbankschef Stefan Ingves:

– Sverige har tur som har Stefan Ingves eftersom han förstår hur banksystemet fungerar. Men han kommer inte vara riksbankschef om tjugo år. Om du får en ny bankkris är det väldigt viktigt att Riksbanken har människor som förstår banksystemet.

Annons
Annons
Annons

Paul Tucker är en av världens främsta experter på frågor om finansiell stabilitet

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 3

I september 2008 gick Lehman Brothers i konkurs.

Foto: Susan Walsh/AP Bild 2 av 3

Sir Paul Tucker adlades häromåret för sitt bidrag till den brittiska centralbankens arbete

Foto: Malin Hoelstad Bild 3 av 3
Annons
Annons
Annons