Annons

Expert: ”Konstiga effekter” med reducerat ränteavdrag

De politiska utspelen kring den kommande stora skattereformen duggar tätt. Men de bedömare som SvD talat med uppmanar politikerna att se över fastighetsavgiften före ränteavdragen.

– Ett reducerat ränteavdrag leder till konstiga effekter som att unga och nyinflyttade har svårt att få lån och skaffa bostad, säger Harry Flam.

Under strecket
Publicerad

Harry Flam, professor i internationell ekonomi och Annie Lööf (C).

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman och Lars Pehrson Bild 1 av 3

”Vi har under ett antal år tittat på behovet av nedtrappade ränteavdrag.”, sa Annie Lööf (C) i söndagens Agenda.

Foto: Lars Pehrson Bild 2 av 3

”Tycker man att belåningen är ett problem så ska man börja med fastighetsavgiften och inte ränteavdraget”, säger Harry Flam, professor i internationell ekonomi.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 3 av 3

Harry Flam, professor i internationell ekonomi och Annie Lööf (C).

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman och Lars Pehrson Bild 1 av 2

”Vi har under ett antal år tittat på behovet av nedtrappade ränteavdrag.”, sa Annie Lööf (C) i söndagens Agenda.

Foto: Lars Pehrson Bild 2 av 2
Harry Flam, professor i internationell ekonomi och Annie Lööf (C).
Harry Flam, professor i internationell ekonomi och Annie Lööf (C). Foto: Magnus Hjalmarson Neideman och Lars Pehrson

När de fyra partierna bakom januariavtalet ska genomföra sin gemensamma skatteöversyn har ränteavdraget blivit en av de mer omdiskuterade frågorna.

I söndagens SVT Agenda bekräftade Centerpartiets partiledare, Annie Lööf, att ränteavdraget kan komma att förändras.

”Vi har under ett antal år tittat på behovet av nedtrappade ränteavdrag.”, sa Lööf i programmet.

”Vi har under ett antal år tittat på behovet av nedtrappade ränteavdrag.”, sa Annie Lööf (C) i söndagens Agenda.
”Vi har under ett antal år tittat på behovet av nedtrappade ränteavdrag.”, sa Annie Lööf (C) i söndagens Agenda. Foto: Lars Pehrson

Harry Flam, ordförande i Finanspolitiska rådet, vill däremot att politikerna ska tänka om. Han menar att den som argumenterar för ett reducerat ränteavdrag gör det för att man anser att hushållen lånar för mycket. Det anses i sin tur göra hushållen, ekonomin och banksystemet känsliga för störningar, som till exempel lågkonjunkturer eller en ökad arbetslöshet.

Annons
Annons

”Tycker man att belåningen är ett problem så ska man börja med fastighetsavgiften och inte ränteavdraget”, säger Harry Flam, professor i internationell ekonomi.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

– Tycker man att belåningen är ett problem så ska man börja med fastighetsavgiften och inte ränteavdraget, säger Harry Flam.

Han förespråkar en försiktig och gradvis höjning av fastighetsavgiften. Antingen genom att höja taket som avgör hur hög fastighetsavgiften får vara eller genom att höja procentsatsen som sätts på fastighetsvärdet.

– Fastighetsavgiften betalas av alla fastighetsägare. Ett reducerat ränteavdrag och kreditrestriktioner drabbar de som har lån och de som vill ha lån. Och det leder till konstiga effekter som att unga och nyinflyttade har svårt att få lån och skaffa bostad, säger Harry Flam.

”Tycker man att belåningen är ett problem så ska man börja med fastighetsavgiften och inte ränteavdraget”, säger Harry Flam, professor i internationell ekonomi.
”Tycker man att belåningen är ett problem så ska man börja med fastighetsavgiften och inte ränteavdraget”, säger Harry Flam, professor i internationell ekonomi. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Harry Flam får medhåll från John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

– Det är inte rimligt att vi ska ha en så genomsnittligt väldigt låg beskattning, ur ett internationellt perspektiv, av fastigheter och där skatterna är lägst i Djursholm och högst i Vilhelmina. Det måste man definitiv ta tag i.

Enligt Ylva Yngvesson, oberoende privatekonomisk rådgivare borde fastighetsavgiften setts över redan i början på 2000-talet. Hon belyser vikten av att ha ett helhetstänk när eventuella förändringar nu ska göras.

– Alla krav som kommit på bostadsägare har berört de som vill in på marknaden eller de som byter bostad, säger hon och fortsätter. För att komma åt de som bor i en bostad de äger är det fastighetsskatterna som man kan göra något åt för att underlätta bostadsbyten.

Annons
Annons

Hur då?

– Till exempel att sänka vinstskatten och stämpelskatten som i dag utgör hinder för rörlighet, säger Ylva Yngvesson.

En höjning av fastighetsavgiften skulle enligt Ylva Yngvesson kunna vara aktuell om skatten på uppskov och reavinster sänks. På samma sätt anser hon att ett reducerat ränteavdrag skulle kunna vara aktuellt om man tar bort vissa amorteringskrav.

Just skattefrågorna kring bostäder har länge varit heta politiska potatisar. Den tidigare fastighetsskatten, som togs bort efter att dåvarande Alliansen vann valet 2006, var mycket illa omtyckt. Därefter har många toppolitiker lovat att inte återinföra den.

Ränteavdragen är också politiska känsliga men där har partierna svängt mer och mer under senare år.

Lyckas partierna enas kring en nedtrappning av ränteavdraget är de tre experterna, som SvD talat med, överens om att det måste ske sakta.

– Om man gör en avtrappning, vilket är mycket troligt, måste man gå varsamt fram för att inte ytterligare försvåra för de som precis tagit sig in på marknaden genom att ta stora lån, säger Ylva Yngvesson.

Som ränteavdraget är utformat i dag får man göra avdrag på skatten med 30 procent av vad man betalat i räntekostnader, om man har ett underskott av kapitalinkomster. Är räntekostnaderna över 100 000 kronor får man dra av 21 procent på det överstigande beloppet. Skulle nedtrappningen bli ett faktum finns det ett par möjliga tillvägagångssätt.

– En väg är att sänka med en procentenhet per år. Från 30 till 29, till 28 och så vidare, säger Harry Flam.

En annan lösning är att sänka taket för när det 21-procentiga skatteavdraget börjar gälla. Men enligt Ylva Yngvesson skulle det inte ge någon stor effekt med dagens låga räntor.

Ytterligare ett alternativ skulle enligt henne kunna vara att trappa ned hur mycket av räntekostnaderna som det får dras av på. Till exempel att avdragen får göras på 90 eller 95 procent av räntekostnaderna.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons