Annons

”EU:s coronagåvor leder till federalism”

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel. Foto: Stephanie Lecocq/AP

Små länder med välskötta statsfinanser har all anledning att se upp för en serie av små och till synes harmlösa beslut, som alla pekar i riktning mot ökad federalism för EU. Det skriver Mats Persson, professor i nationalekonomi.

Under strecket
Publicerad

Alla tycks vara överens om att de EU-länder som drabbats hårdast av coronapandemin, och som dessutom har svagast statsfinanser, bör få stöd av de bättre lottade EU-länderna. Den stora stridsfrågan gäller inte varför de ska få stöd (bör till exempel länder vilkas problem är självförvållade få stöd?) utan snarare i vilken form de ska få stödet. Det totala stödbeloppet är svindlande högt: 750 miljarder euro – det vill säga ungefär 8 000 miljarder kronor – och det ska finansieras genom att EU centralt lånar upp pengar på den internationella kapitalmarknaden. Pengarna ska sedan kunna antingen lånas ut till mottagarländerna på förmånliga villkor (till exempel nollränta) eller skänkas till mottagarländerna. EU:s ledning förespråkar att pengarna ska skänkas, men efter att detta har mött motstånd bland flera medlemsländer har nu EU-kommissionen kommit med ett kompromissförslag: 500 miljarder euro ska ges som gåva, och 250 miljarder ska ges som lån.

Man undrar vad det spelar för roll om pengarna lånas ut (till nollränta) eller skänks bort. Är det inte ungefär samma sak, rent ekonomiskt?

Annons
Annons
Annons