EU:s blåkort en svensk flopp

EU:s blåkort för högutbildad arbetskraft har nu funnits i runt två år. Kortet är det första försöket att på EU-nivå rekrytera arbetskraftsinvandrare för att stärka den europeiska ekonomin. Men hittills är resultatet svagt. I Sverige finns en person med blåkort.

Under strecket
Publicerad
”Jag har redan bestämt mig för att stanna och jobba här. Jag gillar systemet för att arbeta som läkare i Sverige” säger Aram Rasul, som är läkare från Kurdistan, Irak.

”Jag har redan bestämt mig för att stanna och jobba här. Jag gillar systemet för att arbeta som läkare i Sverige” säger Aram Rasul, som är läkare från Kurdistan, Irak.

Foto: TOMAS ONEBORG/SVD.
Annons

– På Migrationsverket föreslog de att jag skulle ansöka om ett blåkort, eftersom jag hade en hög utbildning och hög lön, säger Aram Rasul när vi träffas under en hudläkarkonferens som han besöker i Göteborg.

Som välutbildad inom ett bristyrke och med flera års arbetserfarenhet tillhör Aram Rasul från Kurdistan, Irak, de som kunde välja mellan jobberbjudanden efter att ha avslutat sina doktorandstudier som hudläkare på Karolinska institutet. Han säger att det var svårt att hitta någon tydlig information om vad som skilde blåkortet från ett vanligt arbetstillstånd i Sverige, förutom att det förra skulle ge rörlighet i EU, men han bestämde sig för att pröva. Att kunna nå upp till inkomstkravet för blåkortet, som i Sverige är 44 700 kronor i månaden, är dock svårt även för många med högre utbildning, tror han.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons