X
Annons
X

Ivar Arpi: Euron förvärrar den grekiska krisen

Vad de gör mot Grekland har ett namn – terrorism.”

Den "olivkvisten" sträckte Yanis Varoufakis, som tvingades avgå som Greklands finansminister i går, ut till landets långivare i IMF, ECB och EU-kommissionen. Samma dag gick grekerna och röstade nej till det stödpaket Grekland erbjudits. Nej till terroristerna. De trodde att de förbättrade sin förhandlingsposition, men kanske är detta slutet på det grekiska medlemskapet i euron, och kanske även i EU. Allt är dock inte Greklands fel. Konstruktionen av euron har knappast hjälpt. Det går inte att förstå Greklands problem utan att se närmare på eurons konstruktionsfel.

Grekland är förvisso ett särskilt dåligt land på många sätt. Grekerna är exempelvis notoriska skattefuskare. Men kan man klandra dem? Som Mats Sjöstrand, det svenska Skatteverkets förre chef, påpekade häromdagen präglas grekernas skattemyndighet av en "hög grad av inkompetens, korruption och brist på politisk vilja att göra några reella förändringar av verksamheten" (DN 5 juli). Kort sagt: den höjda skatt som trojkan vill se införd kommer inte kunna administreras. En inbetald skattekrona är en krona som du själv kunde ha använt bättre.

Annons
X

Dessutom är den offentliga sektorn svullen bortom all rimlighet. Inte heller har politikerna någon särskild kvalitet. Greklands politiska system kan beskrivas som klientelistiskt, där politiker lovar väljare guld och gröna skogar. Varken Anders Borg eller Magdalena Andersson hade blivit framgångsrika politiker i Grekland. Korruption finns på alla nivåer. Kort sagt borde Grekland aldrig ha tillåtits gå med i euron till att börja med. Men de kom in genom att fuska med sina siffror.

Allt detta vet vi. Men hur mycket har euron förvärrat? När samarbetet inleddes strömmade pengar in i länder som Grekland och Spanien eftersom räntan var högre där. Det ledde till överhettade ekonomier som lade grunden för eurokrisen 2008. De som nu kräver tillbaka pengarna var de som lånade ut då. Man behöver inte låna, men man behöver heller inte låna ut.

Greklands dåvarande finansminister, Yanis Varoufakis, röstar i söndagens folkomröstning. Troligen ett nej. Foto: Petr David Josek / TT / NTB Scanpix

Grundproblemet inom euron är att alla länder måste bli som Tyskland. Men inget euroland kommer ens i närheten av Tysklands konkurrenskraft. Där har reallönerna i princip legat stilla i mer än 20 år (även om en löneförhöjning på 3,5 procent förväntas i år efter att en minimilön på 8,5 euro införts). Tyskland är Europas Kina, och har ett stort exportöverskott till övriga Europa. En tanke med åtstramningspolitiken är att öka exporten och göra länder som Grekland mindre importberoende. Men hur ska alla länder få igång sin export när Tyskland vägrar höja sin konsumtion genom höjda löner? Till vilka länder ska alla andra exportera? Det är en ekvation med för många minus.

Skissande hand på vitt papper
Berikande kunskap – SvD accent kurser

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

Om Grekland hade haft en egen valuta hade krisen ändå blivit allvarlig, men den hade förmodligen gått över snabbare. Då hade de bland annat kunnat devalvera sin valuta, gå igenom ett stålbad, och sedan komma tillbaka. I stället har de i flera år tvingats till strukturomvandlingar. Stålbadet tar aldrig slut.

Euron binder ihop befolkningar i en valutaunion som inte följts av politisk enhet. I stället ställs tyska väljare mot grekiska väljare. Det är inte bara en ekonomisk fråga, utan även en politisk. Vem ska betala skulden? Eftersom grekerna nu har folkomröstat om sparpaketet, bör de länder som ska låna ut pengarna folkomrösta de också? Den politiska enhet som krävs för en valutaunion saknas. Det borde man ha insett från början.

Bryssel och Berlin ska inte bestämma över hur Grekland bedriver sin politik, menar Syriza. Eurosamarbetet har bidragit till att grekerna förlorat möjligheten att påverka sin egen ekonomi. Även om grekerna i mångt och mycket saknar den reformvilja som krävs är euron delvis skyldig. Nu står konflikten mellan olika länders befolkningar. Och det var väl ungefär det EU skapades för att motverka.

Läs även

Annons
X
Annons
X

Greklands dåvarande finansminister, Yanis Varoufakis, röstar i söndagens folkomröstning. Troligen ett nej.

Foto: Petr David Josek / TT / NTB Scanpix Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X