Annons
X
Annons
X

EU-valet från den ljusa sidan

Det är dåligt väder, men en kalashelg är det likafullt. Nationaldag, fotboll mot Danmark, Bruce Springsteen har varit på besök - och så ett EU-val på det. Kalas!

Jag tänker våga mig på att vara lite optimistisk och ljus i blicken. Det är ju alltid så mycket gnäll och cynism kring det här med EU. Inte minst i mitt eget skrå har vi en förmåga att ömsom späka oss själva över dålig EU-bevakning, ömsom konstatera att det ju faktiskt har sin grund i ett ointresse bland mediekonsumenterna. Men även utanför den mediala ankdammen är inställningen ungefär densamma – EU är en enda stor gäspning. Vem bryr sig?

Bilden är så inbankad att ingen verkar se att vi faktiskt har börjat bry oss lite mer. Åtminstone är det mitt intryck att mediebevakningen inför morgondagens val har varit rejält mycket bättre än sist vi valde våra EU-parlamentariker.

Annons
X

Och vi har långtifrån bara bevakningen att tacka. Gårdagens Sifo visade återigen att Piratpartiet klivit framåt. Kanske höstar de in två mandat, vi får se. Mest intressant var dock att PP blir största parti bland unga under 30. Att kalla det en fingervisning om framtiden vore en kraftig överdrift – PP:s framtid ligger i för få frågor för att framtiden ens ska kunna funderas över. Dör fildelningsfrågan är det troligt att också Piratpartiet försvinner då man saknar profil i andra frågor. Vad det däremot är en fingervisning om är att PP har bidragit till att mobilisera en generation och intressera den för EU-politiken. Vi har under våren sett en häftig debatt kring tilläggsförslag i telekompaketet. Ett sällan skådat detaljintresse för EU-frågor har belamrat internet. Skrivningar och ändringsförslag har tolkats och debatterats - folk grälade vant om 166:an hit och Hadopilagen dit. Man ska inte underskatta betydelsen av detta. Lyckas PP mobilisera de yngre väljargrupperna att verkligen gå och rösta så kan vi sannolikt se fram emot ett högre valdeltagande än vanligt.

Jo. Vi har lämnat ja/nej-debatten bakom oss. Visst finns det kritik och skepsis, men den betyder oftast att man vill behålla fler frågor hemma. Att EU - som centerkandidaten Abir Al-Sahlani uttrycker det - slutar ”blanda sig i badvattenkvalitet, småfågeljakt och idrottspolitik”. Sådan skepsis är sund och behövs.

Så har vi det lite starkare uttrycket EU-kritiker. Som sådan gillar du tanken på att gå ur EU. Men även de som kräver utträde gör det allt mer lojt. Man får känslan av att prioriteringarna har kastats om.

Först ska jordbruksstödet avskaffas – sen kan vi gå ur.

Först ska det här med klimatpolitiken ordnas till – sen kan vi gå ur. Etcetera.

Vad den lilla skiftningen betyder är i realiteten att allt färre vill lämna EU. Däremot vill många förändra. Men det är en helt annan sak.

Därför röstar vi. For change, ni vet. Kalas!

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X