Annons

EU får inte svika Belarus igen

Polisen omringar medborgare som protesterar mot regimen i Belarus.
Polisen omringar medborgare som protesterar mot regimen i Belarus. Foto: Dmitri Lovetsky / TT

EU har ett moraliskt ansvar att stå upp för de demokratiska ideal som utgör själva grunden för unionen, skriver Martin Ådahl, riksdagsledamot för Centerpartiet.

Under strecket
Publicerad

1989 upplevde jag som ung Östeuropakorrespondent för Finanstidningen hur EU:s ”soft power”, ”mjuka makt”, vägledde länderna i Central- och Östeuropa när de befriade sig från kommunistdiktaturen. USA kan intervenera militärt, men EU kan erbjuda något än mäktigare: frihet, visum, handel, investeringar, ett bättre liv och kanske rentav medlemskap. Med tiden har de demokratiska idealen prövats hårt, även i länder som uppnådde EU-medlemskap. Men utöver Ryssland är det bara en av de befriade staterna i Europa som helt sjunkit tillbaka i diktatur: Belarus.

1993 lyckades den auktoritäre populisten Aleksandr Lukasjenko segra i Belarus första presidentval och kopplade snart ett järngrepp om landet. Här brast EU:s mjuka makt. Gång på gång infördes sanktioner, som sedan lättades. Förhoppningen var att Belarus skulle fjärma sig från Ryssland. Putin och Lukasjenko är, trots liknande auktoritära styren, rivaler som inte står ut med varandra. Men nu när folket i Belarus kämpar för sin frihet, riskerar EU genom sin försiktighet att närmast valla in landet i Rysslands intressesfär.

Annons
Annons
Annons