Annons
X
Annons
X
Världen
Krönika

Ola Wong: EU borde granska AB Kinas expansion

Vad ska vi tycka om kinesiska investeringar? Frågan svävade som en röd doftmolekyl över Château Lafite Rothschilden i fastighetsmogulen Jared Kushner och Wu Xiaohuis vinglas. Ordförande för kinesiska Anbang Insurance Group skålade för att Kushners svärfar Donald Trump blivit vald till president – efter en valkampanj där Trump anklagat Wus hemland för att ”våldta” USA och stjäla jobb. Vinet kostade närmare 20 000 kronor men Kushner var ute efter en betydligt större summa, han vill få med Anbang i en ombyggnad av Kushnerfamiljens gamla kronjuvel 666 Fifth Avenue. Kort därefter blev Kushner Trumps högra hand i utrikesfrågor. Samma fråga viskas på 10 Downing Street i London där de oroas över följderna för rikets säkerhet efter att förre premiärministern David Cameron lät Kina gå in som storägare i kärnkraftverket Hinkley Point.

Kina gick 2016 om USA och blev världens största köpare av utländska tillgångar. I både den 12:e och 13:e femårsplanen (2016–2020) uppmanar kommunistpartiet landets bolag att gå ut och ta över leverantörskedjor, avancerad teknologi och märken. Så Kinapengarna flödar ut i världen, vilket lett till stigande rädsla för kinesiskt politiskt inflytande och orättvis konkurrens.

Den sjätte januari tog den oron uttryck i stenkastning och misshandel under kravaller i Hambantota, Sri Lanka, där demonstranter försöker stoppa en ny kinesisk industrizon.

Annons
X

Kina är på väg att få koncession på hamnområdet på 99 år, vilket oppositionspolitiker menar är som att låta Kina få en koloni. Den nya regeringen säger att de är tvingade till det för att kunna betala de kinesiska lån på åtta miljarder dollar som förre presidenten Mahinda Rajapaksa tog för att bygga den förlusttyngda hamnen i Hambantota och den närliggande flygplatsen, som nu är världens mest underutnyttjade.

Kinas ambassadör lovar att deras zon ska skapa 100 000 jobb men lankesiska nationalister och bönderna som mister sin mark är inte imponerande.

Mest av allt investerar Kina i Europa enligt två färska rapporter. 2016 blev det rekordmycket: 35 miljarder euro – en ökning med 77 procent jämfört med 2015, skriver Rhodium Group. Det finns en oro för att EU-länder börjar idka självcensur samtidigt som Kina använder löfte om investeringar för att splittra EU, menar Jerker Hellström, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI i rapporten China’s acqusitions in Europe. Kina rapporteras 2016 ha erbjudit Ungern investeringar i utbyte mot stöd i bråket om Sydkinesiska havet.

Missnöjet gäller främst att EU ger AB Kina fri spelplan medan kinesiska myndigheter stänger ute europeiska bolag från viktiga delar av ekonomin och överlag intar en mer fientlig attityd, enligt europeiska handelskammaren i Kina.

I USA granskas utländska investeringar utifrån säkerhetspåverkan, och vissa affärer har blockerats.

Många analytiker menar att EU också borde etablera en liknande granskningsnämnd, men EU är fullt upptagen med att försöka överleva. Istället är det upp till varje enskilt land att formulera en strategi – och visst vore det trevligt om Sverige/Nordeuropa tog fram ett system för granskning!

För kinesiska investeringarna kommer att fortsätta öka. Fler europeiska kronjuveler kommer att säljas och exemplen från Sri Lanka och Storbritannien visar att det är svårt att backa när ogenomtänkta beslut väl har fattats. 

Annons
Annons
X
Annons
X