Annons
X
Annons
X

”Ett totalhaveri är nära för vindkraften”

Elcertifikatssystemet har kollapsat. Vindkraftssverige tvingas nu stänga ner verken för att minska förlusterna. De aktörer som tidigt lyssnade på politikernas retorik och uppmaningar om en utbyggnad av vindkraft blir nu svikna och offrade, skriver representanter för vindkraftsbranschen.

Debatten om vindkraften
Endast större investerare som gjort sina investeringar under senaste år och som bundit sitt pris i långa avtal kommer klara sig, skriver författarna.
Endast större investerare som gjort sina investeringar under senaste år och som bundit sitt pris i långa avtal kommer klara sig, skriver författarna. Foto: Henrik Montgomery/TT (Arkiv)

DEBATT | ENERGIPOLITIK

De mindre aktörerna blir tvingade att sälja sina vindkraftverk med stora förluster.

Elcertifikatssystemet har kollapsat. De ­senaste dagarna har certifikatpriserna varit nere på 5–6 öre, en tredjedel mot för ett år sedan! För de som byggde vindkraft åren 2006–2012 behövs det en samlad ­intäkt om cirka 50 öre per kilowattimme vilket medför att dessa producenter nu varje timme gör en totalförlust om cirka 17 öre per kilowattimme orsakat av låga elpriser, tillsammans med de rekordlåga elcertifikatspriserna.

Det är en ekonomisk katastrof där de mindre ­aktörerna blir tvingade att sälja sina vindkraftverk med stora förluster och livslånga skulder som följd. Aktörer som tidigt lyssnade på politikernas retorik och uppmaningar om en utbyggnad av vindkraft, de blir nu svikna och offrade. Endast större investerare som gjort sina investeringar under senaste år och som bundit sitt pris i långa avtal kommer klara sig.

Annons
X

Kollapsen beror på ett antal faktorer. Det har blivit allt billigare att bygga ny vindkraft och det är vad den nyaste parken behöver tjäna som definierar hur mycket alla tjänar. Det har varit en blåsig höst som genererat rekordmycket elcertifikat samtidigt som det återigen varit en varm vinter, vilket har minskat efterfrågan, och sist men inte minst har det under hösten fattats beslut om ett större antal mycket stora projekt, vilket gör att det högst sannolikt finns tillräckligt med beslutad kapacitet för att nå målet på 28,4 TWh per år till 2020. Det sistnämnda stod klart vid en elcertifikatskonferens Norge i veckan. Kanske har reaktionen blivit överdriven men faktum kvarstår, det är en ekonomisk marknadskatastrof som slår speciellt hårt mot de mindre ägarna, de som inte har ekonomisk möjlighet att lagra sina certi­fikat.

Marknaden har reagerat helt korrekt, Sverige (och Norge) har med befintligt elcertifikatsöverskott och med de projekt som är påbörjade eller beslutade nått målet om elcertifikatssystemet till år 2020. Energimyndigheten och politikerna är därmed nöjda då de fått fram billig förnybar energi. Men vad händer nu med produktionen och nya klimatmål, när branschen tvingas stänga ner sina vindkraftverk på grund av olönsamhet och alla tankar på nyproduktion läggs på hyllan? Och hur kan Energimyndigheten tro att de ska styra utbyggnaden inom det framtida systemet ­genom att lägga kvotkurvan baktung, när det finns så stora osäkerheter redan i dag?

Vi efterlyser en höjning av kvotplikten så att elcertifikats­överskottet har en rimlig chans att balan­seras upp inom något/några år, och för att besluts­fattarna ska kunna ta rätt beslut behövs adekvat statistik och marknadsöversikt.

Svensk Vindkraftförening har i flera remissvar visat på problematiken med elcertifikatssystemet men inga åtgärder har skett för den utsatta gruppen investerare. Energikommissionen, med en bred majori­tet bestående av S–MP–C–KD–M, har satt ett natio­nellt mål om 100 procent förnybar elkraft
till 2040 men det blir ingen grön omställning med röda siffror. I stället får vi nu ett totalhaveri för ­Sveriges vindkraftbransch och framtida klimatsatsningar.

Regeringen talar högtidligt om miljöpolitiken och utlovar förbättringar. Här finns en tydlig chans att göra något för att på ett märkbart sätt bidra till att el kan produceras med minimal påverkan på miljön. Vi kräver besked från politiker om vad som kommer att göras för att förhindra att en hel bransch går i graven. Det krävs en snabb beslutsgång angående kontroll­station 2017 och den svenska förlängningen av el­certifikatssystemet.

Jeanette Lindeblad, Svensk Vindkraftförening

Hans Olof Nilsson, Vindkraftsägare Sverige ek. för

Hans Björkström, Sveriges vindkraftkooperativ ek. för

Fredrik Lindahl, Slitevind AB

Niklas Lundaahl, Dala Vind AB

Marcus Sirland, Siral System AB

Lennart Blomgren, Ledsjö Vind

Örjan Hedblom, Älvsborgs Vind

Annons
Annons
X

Endast större investerare som gjort sina investeringar under senaste år och som bundit sitt pris i långa avtal kommer klara sig, skriver författarna.

Foto: Henrik Montgomery/TT (Arkiv) Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X