Annons

”Ett svek från EU kan ge ny Balkankonflikt”

Socialdemokratiska anhängare i Skopje viftar med Nordmakedoniens och EU:s flagga efter Stevo Pendarovskis seger i presidentvalet.
Socialdemokratiska anhängare i Skopje viftar med Nordmakedoniens och EU:s flagga efter Stevo Pendarovskis seger i presidentvalet. Foto: Boris Grdanoski/AP

EU måste påbörja förhandlingar om framtida medlemskap med Nordmakedonien, eftersom landet har uppfyllt sin del av avtalet: konflikten med Grekland är löst. Annars kan det få stora negativa konsekvenser, skriver Jasenko Selimovic (L).

Under strecket
Publicerad

Jasenko Selimovic.

Foto: Marcus Ericsson/Aftonbladet/TT Bild 1 av 1

EU:s medlemsstater har i nästan tre decennier accepterat Greklands blockad av landet som tvingades heta Före detta jugoslaviska republiken Makedonien (FYROM). Anledningen till Greklands missnöje var grannlandets användning av namnet ”Makedonien”, som gjorde att Grekland blockerade öppnandet av förhandlingar om grannlandets framtida medlemskap i EU och i NATO. Efter tjugosju år löstes ändå konflikten genom att man svalde sin stolthet och bytte namn till Nordmakedonien.

Avtalet skrevs under vid Prespa-sjön som delas mellan Nordmakedonien, Grekland och Albanien. Folkomröstningen hölls, parlamenten godkände avtalet, Nordmakedonien bjöds in i Nato, relationerna mellan länderna normaliserades till en nivå vi aldrig sett tidigare, och vi var många som hyllade modet hos de båda premiärministrarna Tsipras och Zaev. Två sanna hjältar, som med rätta blivit nominerade till Nobels fredspris och som båda med all sannolikhet kommer att förlora makten i kommande val på grund av detta avtal. Deras avtryck i historien kommer ändå bli enormt: medvetna hur mycket de riskerade satte de ändå regionens bästa framför sina regeringars maktambitioner och löste därmed en tjugosju-årig konflikt.

Annons
Annons
Annons