X
Annons
X

Ett spel med många drag av konstnärlighet

undefined
Foto: STAFFAN LÖWSTEDT

I mitten på 70-talet tillerkände Konstnärsnämnden vår främste schackspelare genom tiderna, Ulf Andersson, statlig inkomstgaranti; populärt kallad konstnärslön. Bortsett från att garantin är avskaffad och att vi inte längre har någon så framstående spelare – vore det tänkbart idag? Nja, tveksamt. Det borde vara över nu, skulle man kan kunna tycka. Schack borde vara reducerat till en kuriositet, en inte längre tillbedd relik från en svunnen romantisk era. 2005 kunde ha varit ett lämpligt år för när det skulle upphöra att tas för seriös verksamhet. Det var det år Garri Kasparov gick i pension efter tjugo år som världsetta. Kasparov har ogenerat beskrivit det som att för de kvarvarande elitspelarna blev effekten ungefär som när en stor sten som blockerat solen lyfts undan. Men i och med detta solljus försvann också mycket av magin och mystiken. Kasparov hade slipat sin begåvning på den legendariska Botvinnikskolan i Moskva, utan datorer och i en helt annan tid. Som Kasparov själv uttryck det kan numera en 15-åring ha hunnit tillgodo- göra sig lika mycket information som Bobby Fischer gjorde under hela sin karriär. En toppspelare som inte ger datorn en central roll i sina förberedelser är otänkbar. Och apropå datorer utspelades under ungefär samma veva som Kasparov slutade de sista matcherna mellan människa och dator. Numera råder ingen tvekan om att datorerna segrat. Deras brutala kalkyleringsförmåga har avgjort kampen människa-maskin en gång för alla.

Foto: STAFFAN LÖWSTEDT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X