Annons

Yukiko Duke:Ett sätt att visa hänsyn – och att undvika pest

Munskyddet har en lång historia. Redan på persiska härskares gravar från 500-talet f Kr finns bilder av tjänare med munskydd.
Munskyddet har en lång historia. Redan på persiska härskares gravar från 500-talet f Kr finns bilder av tjänare med munskydd. Foto: Stanislav Kogiku/TT

Ordet som vi använder för det där munskyddet alla talar om i coronatider dyker för första gången upp i en källa för snart 1 400 år sedan. Då var glosans innebörd ”häxa” – med tiden har det också kommit att användas för smink.

Under strecket
Publicerad

Pestdoktor, tysk illustration från 1600-talet.

Foto: TT

Att bära andningsskydd eller inte mot coronaviruset, det är frågan. I Sverige, får man kanske tillägga. I mitt andra hemland, Japan, är munskydd eller halvmask närmast en självklarhet: för att slippa smitta, men också för att visa hänsyn mot omgivningen. Japanerna vande sig vid att använda såväl enklare munskydd som mer avancerade halvmasker redan 1918, när spanska sjukan härjade och 390 000 japaner dog. Då hade masker använts i vården i närmare 50 år, alltsedan den franske biologen och kemisten Louis Pasteur hade bevisat att det finns bakterier och mikroorganismer i luften.

Maskbärande som hänsynsvisande och sjukdomsförebyggande åtgärd har dock en betydligt längre historia. Redan på persiska härskares gravar från 500-talet f Kr finns bilder av tjänare med något som förefaller vara en sorts munskydd eller halvmasker. Och när Marco Polo i slutet av 1200-talet besökte Kina och vistades vid den store Khublai Khans hov bar tjänarna som serverade khanen matsidenmunskydd – för att inte andas på, och därigenom förorena, sin härskares föda. Tidigt har människan haft föreställningen att ont kan finnas i luften, men till en början kanske mer i magisk betydelse: förbannelser uttalas och verkar genom luften.

Annons
Annons
Annons