Annons
X
Annons
X

Sanna Rayman: Ett partis visioner och visioner av ett parti

Intrycket är lite splittrat. Stort! utropade partister i sociala medier efter att liberalismen skrevs in i Centerpartiets nya idéprogram i helgen. Är det stort? Det beror sannolikt på vem man frågar. Klart är i alla fall att för att få in ideologin fick partistyrelsen behänga ordet med så många adjektiv att det är oklart om liberalismen fortfarande syns bakom allt tingeltangel. En centerpartistisk liberalism är nämligen social, decentralistisk, grön, jordnära, frihetlig. Och bygger på rättvisa och hållbarhet.

Frågar man idéprogramgruppens ordförande, Per Ankersjö, är det stort. I en webbtv-intervju med Expressens Daniel Alsén (24/3) berättar han att när gruppen reste ut till distriktsstämmorna ”var det som att det gick ett sus genom publiken när man sa L-ordet. Man kunde knappt säga ordet rakt ut”.

Nu sägs det. De gamla centerextremisterna har blivit liberaler. Kanske är det detta som är kärnan i ”kompromissen”? För en sorts kompromiss har vi helt klart bevittnat – en kompromiss som därtill har klarats i hamn under ordnade former. I det avseendet tar Annie Lööf hem en viktig politisk seger i och med den gångna helgen. Hon har navigerat väl i den här stormen.

Annons
X

De mest kontroversiella förslagen – ändrad arvsrätt, avskaffad skolplikt och månggifte är borta, men liberalismen är satt på pränt. Den platta skatten försvann, till förmån för en önskan om ”mindre brant” skatt, vilket i och för sig mest låter som ett luddigare sätt att säga jag är emot värnskatten, men okej. Den fria invandringen blev till fri rörlighet, en ordlek som förefaller ha landat bra hos alla. Visionen är nu att C ”långsiktigt ska verka för fri rörlighet i hela världen”.

Det är dock i gårdagens debatt om just migrationspolitiken som kompromissen och generationsklyftan blir tydlig. Ofta påstås det att Centerpartiet är splittrat mellan stad och land, men jag skulle nog säga att den tydligaste skiljelinjen är ålder. Det äldre gardet versus Centerns ungdomsförbund, Cuf, och den yngre hälften av partiet. Det finns säkert en geografisk dimension i detta också – många av de tongivande yngre är Stockholmsbaserade, men deras hållning ekar även bland unga regionala företrädare. Gemensamt för det yngre gardet är att de bitvis låter väldigt trosvissa och dogmatiska. Under den migrationspolitiska debatten i går hördes ibland smått fantastiska inlägg, som när Cuf:aren Olivia Erixon förkunnade att gränser är ”ingenting som hör hemma i min liberala utopi”. De debattörer som gick upp och pekade på problem och utmaningar med helt fri rörlighet fick svar på tal från Stockholms centerkvinnors Stina Bengtsson som helt enkelt klev upp och yrkade avslag på ”allting som har med problemställning att göra i det här sammanhanget”.

Man kan väl säga att det återstår en hel del politikutveckling innan den glada parollen är redo att möta väljarna…

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X