X
Annons
X

Andreas Cervenka: Största hotet stavas misstänksamhet

Franska soldater patrullerar på Champs-Élysées vid Triumfbågen under måndagen.
Franska soldater patrullerar på Champs-Élysées vid Triumfbågen under måndagen. Foto: Peter Dejong/AP

Den rädsla som terroristerna försöker skapa är det sista som världsekonomin behöver. Sårbarheten är redan stor och något oroväckande bubblar under ytan.

Publicerad

Börsen föll, guldet steg, räntan på obligationer tickade nedåt. Att rabbla finansmarknadernas inledande reaktioner på attentaten i Paris känns förstås futtigt. Attackerna hotar värden oändligt större än vad som kan räknas i kronor och ören.

Samtidigt är det ett faktum att ekonomin utgör en av måltavlorna när terrorister går till angrepp på det öppna samhället. Det pratas redan om att minskande turistströmmar kan slå mot Frankrikes bräckliga återhämtning.

Men de negativa ekonomiska konsekvenserna går långt bortom kortsiktiga börsnedgångar och uteblivna kaféintäkter.

Annons
X

Det största hotet stavas misstänksamhet. Att ekonomi är en studie i förtroende mellan människor blev finanskrisen en tydlig påminnelse om. De politiska reaktionerna på terrordåden har inte låtit vänta på sig. Krav på hårdare gränskontroller har redan höjts. Och då har förespråkare för fri rörlighet inte precis haft en segerrik höst i Europa bakom sig. Flyktingkrisen har visat att EU:s högtidliga traktat bara gäller tills dess att någon bestämmer att de inte längre gäller.

Misstänksamhet, rädsla, osäkerhet. Det är känslor som ofta följer på terrordåd. Vilket förstås är hela avsikten.

Det är känslor som världsekonomin inte behöver mer av. Stämningen kunde nämligen ha varit bättre. I en desperat jakt på tillväxt bedrivs sedan flera år vad som kan kallas för ett världsomspännande valutakrig där centralbanker trycker nya pengar. Ett av syftena är att försöka exportera sin arbetslöshet till andra länder, en inte alltför populär gåva bland mottagarna. Denna exercis, där numera Sverige deltar aktivt, är ett nollsummespel utan vinnare. Den leder också till våldsamma kast när det nyckfulla globala kapitalet flödar in och sedan ut ur länder med kriser och sura miner som följd. Kina är bara det senaste exemplet.

Världshandeln har bromsat in i en takt som inte setts sedan kollapsen 2009.

För att mildra effekterna har olika former av finansiella skyddsmurar blivit på modet – något som var otänkbart för några år sedan.

Fler bekymmer: investeringarna lyser med sin frånvaro. Världshandeln har bromsat in i en takt som inte setts sedan kollapsen 2009. Världsekonomin är redan högt belånad och hösten 2015 har det blivit alltmer tydligt att centralbankernas universallösning inte tycks fungera.

Samtidigt sker historiskt märkliga saker på finansmarknaden.

I veckan rapporterades om att räntan på statsobligationer i länder som USA och Storbritannien är högre än på räntekontrakt, så kallade swapar, mellan till exempel banker och företag. Eftersom staten i teorin alltid ska låna billigast är detta finansvärldens motsvarighet till pingviner i Sahara, det ska helt enkelt inte kunna inträffa. Ändå händer det.

Detta är bara ett exempel på att gamla samband inte gäller. Förra hösten föll räntan på amerikanska statspapper oförklarligt på några minuter – en rörelse så dramatisk att den rent statistiskt ska inträffa en gång på 1,6 miljarder år (!) enligt Bloomberg.

Lika stort är därför behovet av politiskt samarbete och ledarskap – även på ekonomins område.

Experterna kliar sig i huvudet. Kanske kan underligheterna förklaras med den våg av nya regler som översvämmat finansvärlden. Eller är det oförutsedda biverkningar av centralbankernas experiment? Eller helt enkelt en misstro som börjat strömma in i världens handlarrum, som ett osynligt gift? Det obehagliga är att ingen riktigt vet.

Klart är att känsligheten för oväntade negativa händelser är stor. Lika stort är därför behovet av politiskt samarbete och ledarskap – även på ekonomins område. Hur de ledare som träffades på G20-mötet hanterar krisen lär avgöra om fredagen den 13 november blir en vändpunkt eller bara ett mörkt kapitel i den redan ganska dystra berättelsen om året 2015.

Anmäl dig här och få SvD:s dagliga nyhetsbrev om terrordåden i Paris:

Nyhetsbrev - SvD Kundservice kundservice.svd.se
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X