Ett liv i ruiner

RESTER FRESTAR. Övergivna platser har en sällsam dragningskraft på en mycket brokig skara människor. Urban utforskning kallas fenomenet. Vad är det som lockar? Jakob Ehrensvärd, trebarnsfar och it-entreprenör, nämner flera skäl varav spänning och nyfikenhet är två. Vemod? Nja.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Jakob Ehrensvärd går på upptäcktsfärd i ett gammalt anrikningsverk i en nedlagd gruva. Han tillhör den kategori av urbana utforskare som intresserar sig för gamla industriruiner på landsorten snarare än tunnlar inne i Stockholm.

Jakob Ehrensvärd går på upptäcktsfärd i ett gammalt anrikningsverk i en nedlagd gruva. Han tillhör den kategori av urbana utforskare som intresserar sig för gamla industriruiner på landsorten snarare än tunnlar inne i Stockholm.

Foto: INGVAR KARMHED
Ljuset riktas på resterna från en industriepok. Jakob Ehrensvärd är särskilt intresserad av industrihistorien efter andra världskriget.

Ljuset riktas på resterna från en industriepok. Jakob Ehrensvärd är särskilt intresserad av industrihistorien efter andra världskriget.

Foto: INGVAR KARMHED
Fönster och portar till gruvan har murats igen. Det här fönstret är fortfarande stängt men på många andra ställen har människor rivit bort betongblocken.

Fönster och portar till gruvan har murats igen. Det här fönstret är fortfarande stängt men på många andra ställen har människor rivit bort betongblocken.

Foto: INGVAR KARMHED
En arbetsplats från förr. Härifrån manövrerades gruvans hissar.

En arbetsplats från förr. Härifrån manövrerades gruvans hissar.

Foto: INGVAR KARMHED
INGVAR KARMHED
Foto: INGVAR KARMHED
Fortfarande hittar man slig, det järnmalmskoncentrat som kom från krossen.

Fortfarande hittar man slig, det järnmalmskoncentrat som kom från krossen.

Foto: INGVAR KARMHED
INGVAR KARMHED
Foto: INGVAR KARMHED
Transporttunneln för slig är ingen säker plats, men de nyfikna tar sig upp där ändå.

Transporttunneln för slig är ingen säker plats, men de nyfikna tar sig upp där ändå.

Foto: INGVAR KARMHED
Gamla elledningar blir ofta stulna av koppartjuvar som säljer metallen mot kontanter.

Gamla elledningar blir ofta stulna av koppartjuvar som säljer metallen mot kontanter.

Foto: INGVAR KARMHED
Gruvans betongbyggnader ovan jord lockar till sig grafittimålare.

Gruvans betongbyggnader ovan jord lockar till sig grafittimålare.

Foto: INGVAR KARMHED
INGVAR KARMHED
Foto: INGVAR KARMHED
En bruksanvisning om hur man sköter en spindelkross, en maskin som mal ner malmen till slig.

En bruksanvisning om hur man sköter en spindelkross, en maskin som mal ner malmen till slig.

Foto: INGVAR KARMHED
Ett livstecken i den övergivna miljön.

Ett livstecken i den övergivna miljön.

Foto: INGVAR KARMHED
Annons

Vandringen från vägen till den övergivna gruvan uppfyller alla krav på dimhöljd spänning. När skogen ger vika kan vi blott ana konturerna av gruvlaven och transportbanorna för slig och gråberg, trots att avståndet är mindre än hundra meter.

På närmare håll kan inte dimman dölja att gruvan haft sentida besökare, långt efter att den lades ned 1975. Graffitin på betongväggarna är definitivt av senare datum liksom burkarna med sprejfärg på marken. Intill ligger några kvarlevor från gruvdriften: en rostig skopa med långt skaft och en trasig instruktionsbok om hur man sköter en spindelkross, en maskin som mal ner malm till slig, det vill säga finkornigt koncentrat av malm.

Annons
Annons
Annons