Annons

Ett litet steg för rymdfarten

Kalla krigets maktkamp drev USA till att ­prioritera en symbolisk flagga på månen hellre än att bygga upp en fungerade infrastruktur, vilket gjort det svårt för fortsatta rymdäventyr. 40 år efter den ­första månlandningen har en ny rymdkapplöpning inletts.

Under strecket
Publicerad

Örnen har landat! Det utropade astronauten Neil Armstrong för 40 år sedan vid den historiska landningen på månen inför en församlad världs tv-publik. Efter det historiska lilla steget för människan men stora steget för mänskligheten på månens yta tog Armstrong och Edwin ”Buzz” Aldrin en kort promenad på två och en halv timme. Därefter var det dags att återvända till jorden. Ytterligare tio astronauter besökte månen åren 1969–72. När Apollo 17 lämnade månen i december 1972, innebar det emellertid ett tvärt slut på månfärderna. Drömmarna om en permanent månbas lades undan, och rymdfarten fick en infrastruktur som varit svår att vidareutveckla. Lagom till 40-årsjubileet ser det dock ut som om en ny kapplöpning till vår närmaste himlakropp håller på att starta.

Månlandningen var en triumf för USA och rymdstyrelsen Nasa. Rymdkapplöpningen hade dock börjat med ett trauma för amerikanernas självbild. Den 4 oktober 1957 sände Sovjetunionen upp satelliten Sputnik i en omloppsbana runt jorden. Prestigeförlusten var inte det värsta för USA. Sovjets försprång berodde på att de hade utvecklat raketer med större lyftkraft, och som även kunde bära kärnladdningar. Rymdfarten kopplades till kalla kriget.

Annons
Annons
Annons