Marianne Rasmuson:”Ett långt liv har låtit mig följa genetikens utveckling”

Artikelförfattaren Marianne Rasmuson, professor em i genetik vid Umeå universitet, fyller 100 år idag.
Artikelförfattaren Marianne Rasmuson, professor em i genetik vid Umeå universitet, fyller 100 år idag. Foto: Åsa Rasmuson-Lestande, Alamy

Få vetenskapsgrenar har haft ett större inflytande över vår självförståelse än genetiken. ”Det biologiska arvet fyller mig fyller mig ständigt med beundran över naturens kreativitet”, skriver Marianne Rasmuson, som på sin 100-årsdag ser tillbaka på ett liv i genforskningens tjänst. 

Under strecket
Publicerad
James Watson och Francis Crick framför en sin modell av DNA-spiralen.

James Watson och Francis Crick framför en sin modell av DNA-spiralen.

Annons

Inte många vetenskaper har ett känt födelseår. Men när Mendels lagar om ärftlighet återupptäcktes år 1900 var det starten för en vetenskap – genetiken – som numera kan ses som basen för all biologi. I början gällde iakttagelserna mest trädgårdsväxter och tamdjur men snart fick forskarna sitt eget husdjur – bananflugan. Märkligt nog dröjde det nästan ett halvt sekel innan mikroorganismerna inkluderades. 

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons