X
Annons
X

Anders Mathlein: Ett folks sönderfall i våld och missbruk

Att färdas genom Western Australias öken är som att få en skymt av jordens barndom. Bara den till synes ändlösa vägen stör illusionen av absolut orördhet. Det är en svindlande monoton och brännhet tomhet där det kan vara 50 mil mellan bensinmackarna. Men på ett märkligt vis skänker denna ödslighet ett slags ro: ingenting pockar på uppmärksamhet, inga budskap, inga uppmaningar.

I denna livsfientliga miljö har urbefolkningen, aboriginerna, levt i många tusen år. Av nödvändighet lärde de sig tyda tecknen, de visste vilka frön och larver som var ätliga, ur vilka växter man kunde utvinna vätska. Det var en överlevnadskurs som förfinades i generation efter generation, och i sin föreställning var människorna intimt förbundna med marken de bebodde. Andarna gav världen själ, de levde i ett slags helig geografi där landskapet var system av tecken och sanningar.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X