Ett brev kommer lastat med problem

Under strecket
Publicerad
Annons

Under gårdagen startade Riksförsäkringsverket (RFV) och Premiepensionsmyndigheten (PPM) utskicken av årets orange kuvert med uppgifter om hur mycket, eller litet, man har att vänta sig i pension i framtiden om man får leva och ha hälsan.
Man kan ifrågasätta det meningsfulla i att skicka ut kuverten år efter år, dock inte mest för att det återkommande skickandet måste bli ganska dyrt. I år är det 5,7 miljoner brev som det skall slickas frimärken på och i längden lär det bli ett kostsamt informationsflöde som myndigheterna kanske skulle kunna förstärka pensionerna med i stället. Men visst borde de som första gången tjänat in pensionspengar kunna få ett kulört brev.

Att hemfalla åt populism är dock inte min melodi. Det finns större problem med det brev som en gång om året framkallar ångest hos en icke obetydande del av svenska folket.
Ojdå, blir det inte mer, avlyssnar man någon via telepati. Och det kanske det inte blir mer. Eller så blir det mycket mer. Eller nästan ingenting alls.
Man kanske borde börja pensionsspara privat, fortsätter denne någon att tänka och det är en tanke som framför allt banker och försäkringsbolag sympatiserar med. Att myndigheterna oroar medborgarna roar kapitalförvaltarna, skulle man kunna säga. Det som ställer till det är att det görs antaganden om den framtida utvecklingen: att den allmänna inkomstutvecklingen blir si eller så och att man arbetar ett visst antal år, vilket man inte kan veta i förväg.
Men läget är mera komplicerat än så. I det nya pensionssystemets allra största del, inkomstpensionen, finns nämligen en inbyggd automatisk balansering, så kallad broms, som kan slå till för att stoppa en utveckling där pensionsskulden överstiger tillgångarna.
Sverige har en förhållandevis ålderstigen befolkning som dessutom tenderar att öka i livslängd. Dessutom föds relativt få barn i Sverige och dessa faktorer sammantagna borde få bromsen att slå till på sikt då skulderna lär övergå tillgångarna. Hur hård inbromsningen blir vet dock ingen ännu. Det beror på hur gamla de gamla blir och hur det blir med barnafödande och arbetskraftsinvandring i framtiden.
I ett teoretiskt värsta fall blir det ingen inkomstpension alls då bromsen tvärnitat inkomstpensionen och bufferten, AP-fonderna, är tömda. Men att det ska gå så långt hoppas naturligtvis ingen.
För övrigt är den nya allmänna pensionens andra och mindre del, premiepensionen, en vassare och säkrare variant än inkomstpensionen. Eftersom alla pengar i premiepensionen är öronmärkta spelar den demografiska utvecklingen i landet ingen roll för den enskildes framtida pension i den delen. Man får ut värdet av de fondandelar man valt eller andelsvärdet i statens Premiesparfond om man inte valt.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons