Annons

I oxögatEtt äreminne över dem som byggde Sverige

Ida Andersen har tidigare bland annat gett ut prisade ”De småländska stenmurarna – ett kulturarv”.
Ida Andersen har tidigare bland annat gett ut prisade ”De småländska stenmurarna – ett kulturarv”. Foto: Polaris

Ida Andersens ”I oxögat” skildrar brytningstiden mellan bondesamhälle och modern industri. Det är en roman som går i Mobergs fotspår – men också pekar mot framväxten av vår tids ojämlikhet.

Publicerad

För tre år sedan romandebuterade poeten och översättaren Ida Andersen med ”Här slutar allmän väg”, en känslig skildring av en sökande, femtonårig flickas tillvaro i ett flummigt, normupplöst hippiekollektiv i Småland. Redan då visade Andersen vilken fin stilist hon är; hon skrev fram huvudpersonen Trines tonårsångest, lust och längtan på ett sätt som kändes nytt och annorlunda. Nu är Andersen tillbaka med den historiska romanen ”I oxögat”.

Året är 1741, platsen byn Dåvedshult i Småland. Midsommardansen pågår för fullt när pigan Sissel och drängen Eskil smyger sig undan, ut på ängen. Efter den natten är Sissel upp över öronen förälskad i Eskil, men han drar sig undan henne. Eskil är djupt religiös och har drabbats av ånger över att ha dukat under för köttsliga frestelser. Fyra månader senare kallas de båda till sockenförhör; Sissel har blivit gravid utan att vara vare sig trolovad eller gift. Hon bävar för vad som ska hända med henne och hennes ofödda barn, men Eskil tar sitt ansvar. Det unga paret gifter sig och börjar drömma om en bättre tillvaro tillsammans.

Foto: Polaris Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons