Annons

”Ett ännu svagare huvudargument”

Hörnet Sveavägen/Tunnelgatan där Olof Palme mördades 1986.
Hörnet Sveavägen/Tunnelgatan där Olof Palme mördades 1986. Foto: Pontus Orre/Aftonbladet/TT

Att signalementet numera är Thomas Petterssons huvudargument för att peka ut Stig Engström visar på ett beklämmande sätt hur svagt stöd Engström-hypotesen har. Det skriver professor Christian Dahlman i en slutreplik.

Under strecket
Publicerad

Hypotesen att Olof Palme mördades av Skandiamannen Stig Engström har diskuterats flitigt i medierna under ett antal år, och diskussionen fick rejält bränsle den 10 juni när åklagare Krister Petersson berättade att han tror på Engström-hypotesen. Huvudargumentet för Engström-hypotesen har varit att Engströms egen berättelse om vad han gjorde på mordplatsen inte stämmer med vittnesmål från andra personer som var på platsen. I en artikel på SvD Debatt visade jag att detta argument är synnerligen svagt eftersom det finns plausibla förklaringar till diskrepansen mellan berättelserna, och att det dessutom finns omständigheter som talar starkt för att Engström inte är gärningsmannen (”Misstankarna mot Engström håller inte”, SvD, 2020-06-22).

Nu har journalisten Thomas Pettersson i en replik på SvD Debatt skiftat till ett annat huvudargument (”Signalementet är grunden för misstankarna”, SvD, 2020-06-26). Pettersson tror fortfarande på Engström-hypotesen, men huvudargumentet är nu att ”Engströms signalement i allt väsentligt överensstämmer med vittnesuppgifter från brottsplatsen. Det är Engströms klädsel, längd och kroppsform som i första hand pekar ut honom”.

Annons
Annons
Annons