En annan gryningEtt ännu kallare Sverige år 2046

Camilla Sten
Camilla Sten Foto: Jan-Åke Eriksson

I ett framtida Sverige regerar ett främlingsfientligt parti med järnhand. Men det finns de som organiserar sig underifrån - Camilla Sten skildrar motståndskvinnan Isa i sin filmiska debutroman "En annan gryning".

Under strecket
Publicerad
Annons

Vad skulle hända om ett främlingsfientligt parti skulle växa sig så stort att det fick politisk majoritet i Sverige? Det är den fråga som pulserar under ytan i Camilla Stens dystopiska debutroman ”En annan gryning”. Den utspelar sig i Stockholm en liten bit in i framtiden, under den i alla bemärkelser iskalla vintern 2046. Sverige har stängt sina gränser och förvandlats till vad som närmast kan beskrivas som en apartheidstat. Media kontrolleras helt av regeringen. Liksom medborgarna, som alla har ett datachip inopererat i ena handleden. Eventuella protestaktioner slås obarmhärtigt och våldsamt ner. De flesta är skrämda till tystnad – eller kanske snarare villiga att rätta in sig i ledet så länge förtrycket bara drabbar de andra, de som har fel etniskt ursprung och därmed tillhör en lägre klass.

Men det finns de som vågar göra motstånd, och det är kring just en sådan liten sammansvetsad grupp människor den här romanen kretsar. Med en blinkning till 40-talet och den underjordiska tyska kampen mot nazismen har Camilla Sten valt att låta dem kalla sig Vita rosen. I centrum står den unga kvinnan Isa, som tillsammans med några vänner går från att olovligen sprida flygblad om nätterna till direkt samhällsomstörtande verksamhet, varpå de stämplas som terrorister och tvingas gå under jorden.

Annons
Annons
Annons