X
Annons
X
Estrid Ericson Foto: Karl Sandels samling/IBL

Estrid Ericson skapade mer än bara elefanter

Estrid Ericson var en samlare. Hon älskade att sätta samman de mest väsensskilda saker till en vacker enhet. Vid samarbetet med Josef Frank fick mönstren, butiken och karriären ny fart. Nu kommer en bok som vill ändra läsningen av designern och inredaren som fick oss att älska elefanter.

Hon växte upp i Hjo vid Vätterns kant. Det är också där som några av de få kvarvarande interiörer som Estrid Ericson själv skapat finns kvar. Och det är dessa som fotografen Bruno Ehrs fångat på bild. Det naturligt krispiga ljuset sveper in över formgivet ädelträ, inbundna bokryggar och accentuerar några av de många föremål som Estrid Ericson älskade att omge sig med.

– Det som är speciellt är att vi fått tränga in i en orörd vintagevärld. Få komma hem till de rum där de har kvar objekt som kommer från Estrids egen hand, förklarar Bruno Ehrs.

Estrid Ericson

Foto: Karl Sandels samling/IBL Bild 1 av 17

Estrids syster Elsa fick under årens lopp sitt hem inrett med Frankmöbler och med många föremål från Svensk Tenn.

Foto: Bruno Ehrs Bild 2 av 17

Musikrummet i Annes hus på Millesgården (huset byggdes som bostad till Anne Hedmark som var verksam på Millesgården under många år som sekreterare och värdinna). Soffgruppen är klädd i blå ”La Plata” på vit botten. Alla möbler av Josef Frank. Skulpturer av Milles.

Foto: Bruno Ehrs Bild 3 av 17

Detalj från Estrids arbetsrum. Stämpel, namnskylt och den förgyllda tennhanden, som symboliserar det goda hantverket.

Foto: Bruno Ehrs Bild 4 av 17

Det allra första föremålet Estrid tillverkade i sin verkstad.

Foto: Bruno Ehrs Bild 5 av 17

Tennask daterad 1928. Handspegel, liten groda och brosch i form av liljekonvalj, allt i tenn. Sannolikt designade av Estrid Erikson.

Foto: Bruno Ehrs Bild 6 av 17

En dukning i Estrids smak. Rött glasfat på tablett i spets från Burano, Venedig. Dricksglas från Venini, design Josef Frank. Estrids favoritbestick med ebenholtsskaft.

Foto: Bruno Ehrs Bild 7 av 17

Förgylld tennelefant.

Foto: Bruno Ehrs Bild 8 av 17

Frankmöbler. Karmstol från 1936 i svart läder. ”Sittande katt”, vitglaserat lergods av Anders Jönsson (1883–1965). Den började säljas i gjutjärn på Svenskt Tenn i början på 1940-talet. Tennvas av Björn Trägårdh från 1934.

Foto: Bruno Ehrs Bild 9 av 17

Tennföremål i en ask från 1928, på tennbricka daterad 1930.

Foto: Bruno Ehrs Bild 10 av 17

Spegelbricka av tenn, daterad år 1930. Tennvas från år 1928. Halsbandet är av månstenar. Porträttet av Estrid Ericson är från tiden då hon grundade Svenskt Tenn.

Foto: Bruno Ehrs Bild 11 av 17

Anna Petrus skapade Lejonungen 1926 och vasen med Janushuvudet året därpå, båda i tenn och förgyllda. Däremellan en kopia av en kinesisk hjort från Mingperioden i förgyllt tenn.

Foto: Bruno Ehrs Bild 12 av 17

Estrid Ericsons arbetsrum på Svenskt Tenn. Två favoriter är ställda på bordet, nautilussnäckan på tennfot och en vit skulptur, ofta använd i inredningarna.

Foto: Bruno Ehrs Bild 13 av 17

Provkartor för tennknappar.

Foto: Bruno Ehrs Bild 14 av 17

Hela sitt liv samlade Estrid olika stenar för smycketillverkning som förvarades i arbetsrummet. När tid gavs och andan föll på skapade hon unika smycken och småskulpturer.

Foto: Bruno Ehrs Bild 15 av 17

Björn Trägårdh ritade denna kaffeservis till Stockholmsutställningen 1930. Här på litet bord av Josef Frank från 1952.

Foto: Bruno Ehrs Bild 16 av 17

Matsalen i Annes hus på Millesgården. Draperi i ”Celotocaulis”. Mahognystolar med genombruten rygg med lindad rotting 1947.

Foto: Bruno Ehrs Bild 17 av 17
Annons
X
Annons
X
Annons
X