Estnisk poesi vågar ta plats

VÄNNER FRÅN ÖST För femton år sedan fick den estniska litteraturen ett genombrott med Emil Todes roman ”Gränsland” om en sönderslagen självkänsla. När höstens bokmässa i Göteborg hade Estland som ett huvudtema var underlägenhetskänslorna som bortblåsta, och nu finns chans till en snabbkurs i estnisk poesi.

Under strecket
Publicerad
Annons

Vid förra årets bokmässa var Estland tema. Ett av de minnesvärda seminarier som då hölls var betitlat ”Ester+poesi=sant”. Där uppträdde de tre poeterna Asko Künnap, Jürgen Rooste och Karl-Martin Sinijärv tillsammans med förläggaren Jonas Ellerström. Och så de uppträdde! I en suverän talkshow, med en blandning av äkta vilja att informera publiken om sitt lilla, avsides belägna lands egenheter och en aning självironisk införståddhet lämnade de sin publik med en brinnande lust att själv läsa de författare som det var tal om.

Deras självklara närvaro både på scenen och i samtiden fick lyssnaren att reflektera över hur mycket som har hänt i estnisk litteratur och självförståelse sedan Emil Tode för ett femtontal år ­sedan skrev sin tidsskildring ”Gränsland” (på svenska 1995). Romanen, som översattes till 14 språk och blev den estniska litteraturens visitkort i sin tid, skildrar en vilsen estnisk intellektuell i Paris. Det är en berättelse om osäkerhets- och underlägsenhetskänslor, om ett ”Östeuropa” totalt obegripligt för fransmän och andra västeuropeer, och en självkänsla sönderslagen av de sovjetiska ockupationsårens skräck och förtryck.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons