Esther Vallee.
Esther Vallee. Foto: Staffan Löwstedt

"Han skrattade och vred sig – jag såg att han fick panik”

Det var några månader efter metoo, och mannen som hon säger ofredade henne var en av de personer som hon litade allra mest på. Nu har artisten Esther Vallee skrivit en låt om sin upplevelse. För SvD berättar hon om självklander, skuld och varför hon inte tror på hämnd.

Publicerad

Hon väljer bland ett tiotal vapen som ligger uppradade på ett bord framför henne, valet faller på en slägga. Sedan går hon loss – tv-apparater, vaser, datorer… allt som kan kraschas ska bli till småbitar. Esther Vallee, som egentligen heter Sophie Robertsson, spelar in en musikvideo till låten ”Time’s up”, och Riksteaterns scen 6 i Hallunda har inretts till ett ”rage room”. Designern Nina Sandström har skapat en dräkt av rött second hand-shoppat skinn, som ger artisten en Kill Bill-attityd.

Videon handlar om den traditionella delen av musikbranschen – den som man skulle kunna tro gick i graven med metoo.