Essän höll inte måttet

Jan Myrdal är överdramatisk. När vi fick Mariusz Kalinowskis essä om Strindbergs ryska kopplingar var en utgåva av Strindbergiana redan var klar. Men nu kan vi erbjuda Kalinowski plats på vår nya webbsajt, skriver redaktörerna för Strindbergiana.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
August Strindberg, 1899.

August Strindberg, 1899.

Foto: SVEN ÅSBERG
Annons

Makterna är emot Jan Myrdal, Mariusz Kalinowski och Nikolaj Tjernysjevskij. Strindbergssällskapets årsskrift Strindbergiana 2009 refuserade en artikel om Tjernysjevskijs eventuella påverkan på ”Fröken Julie”. Det är förstås smickrande på ett lite bakvänt sätt att tillskrivas makten att förtränga och förfalska historien. Men Strindbergiana är ett helt ideellt projekt, som vare sig har råd att betala honorar eller avlöna sina redaktörer, utan helt och hållet lever på Strindbergssällskapets medlemmar. Hur många som vill stödja August Strindbergs verk och minne genom medlemskap avgör också hur många artiklar Strindbergiana kan trycka.

En hel del uppsatser måste refuseras. Mariusz Kalinowskis artikel lästes av två bedömare – som vi brukar göra – som inte tyckte att den höll måttet i konkurrens med övriga insända bidrag. 2009 års samling hade dessutom just utkommit. Tjernysjevskijs inflytande på Strindberg är det inte heller något okänt faktum utan har påpekats och beskrivits ett flertal gånger.

Annons
Annons
Annons