Annons

”Erkänn allvaret – höga belastningen kostar liv”

Laura Björnström och Akil Awad är initiativtagare till Stockholms sjukvårdsupprop. Johan Styrud är ordförande för Stockholms läkarförening.
Laura Björnström och Akil Awad är initiativtagare till Stockholms sjukvårdsupprop. Johan Styrud är ordförande för Stockholms läkarförening. Foto: Ali Lorestani/TT, Emma-Sofia Olsson

En farlig gräns är passerad när vetenskapliga bevis inte räcker för att chefsläkare, sjukhusledningar och styrande politiker i region Stockholm ska erkänna att patientsäkerheten är hotad. Det skriver läkarna Akil Awad, Laura Björnström och Johan Styrud.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

I september i år publicerades en studie från Karolinska Institutet (af Ugglas och kollegor1,2) som bekräftar de senaste årens larmrapporter från vårdgolvet. Studien fastslår ett samband mellan en ökad dödlighet och hög belastning på akuten. Mer specifikt studerade man de patienter som vårdats på Stockholms akutmottagningar mellan åren 2012 och 2016 och fann att de som vårdats i samband med perioder av så kallad crowding (trängsel på svenska) löpte en ökad risk att dö inom 30 dagar jämfört med de patienter som vårdats under mer hanterbar belastning. I siffror innebär det att 125 personer uppskattas ha dött en för tidig död till följd av situationen på regionens akutmottagningar. Artikelförfattarna poängterar också att trängsel på akuten får antas ha en rad andra betydligt vanligare men likväl allvarliga konsekvenser för patientsäkerheten som vårdskador och onödigt lidande. I exakt hur stor omfattning är det ingen som vet.

Det är sedan tidigare känt att överbelastning på akuten till stor del beror på vårdplatsbrist (akuten blir en flaskhals) som i sin tur är en följd av personalbrist. En undermålig personalpolitik som följts av en stor personalomsättning och kompetensförlust – särskilt av sjuksköterskor – är en annan starkt bidragande orsak.

Annons
Annons
Annons