Annons

Erik Ringmar: Staten hotar den akademiska friheten

Erik Ringmar
Erik Ringmar Foto: Emma Lord /Lunds Universitet

Det statliga programmet för “jämställdhetsintegrering” vill göra universiteten till fullt jämställda institutioner. Anställda och studenter ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kön. Vad kunde vara mer lovvärt? Ingenting att bråka om. Men det statliga programmet hotar den akademiska friheten och därmed hela poängen med universiteten.

Publicerad

Vad man inte ser om man läser de jämställdhetspolitiska målen är hur de goda intentionerna fungerar i klassrummen, i praktiken. Runt om i landet har institutionsstyrelser antagit kvoter för den kurslitteratur som ska användas i undervisningen. En ofta använd tumregel säger att åtminstone 40 procent av litteraturen ska vara skriven av kvinnliga författare. Eftersom litteraturlistorna gjorts till lagligt bindande dokument kommer de som inte följer dem att begå tjänstefel.

Det är naturligtvis viktigt att inkludera kvinnliga perspektiv i undervisningen, men det här är fel sätt att göra det på. Värdet hos ett vetenskapligt verk ska inte bedömas utifrån identiteten på författaren utan istället från innehållet i forskningsresultaten. Att ifrågasätta forskningsresultat bara för att de producerats av män liknar 1930-talets tyska ifrågasättanden av ”judisk forskning.” Svenska universitet bör tänka sig för innan de börjar resonera i de termerna. Dessutom är det ju inte alls säkert att en text av en kvinnlig författare har ett kvinnoperspektiv. Kvinnor, precis som män, skriver utifrån en mängd olika perspektiv. Att kvotera enligt kön missar detta uppenbara faktum.

Annons
Annons
Annons