Annons
X
Annons
X

Enskilda får aldrig offras för systemet

OP-ED DOMSTOLARNA

Sedan EU-inträdet 1995 har juridikens betydelse i samhället ökat. Domare i svenska domstolar har därmed fått mer makt – och ökat ansvar. Mest inflytande har de 16 justitieråden i Högsta domstolen, HD.

Det är HD som genom sina avgöranden ska vägleda lägre instanser. Men just nu utmanas HD:s auktoritet av domstolar runt om i landet. Saken gäller om en person, för ett och samma fel, både ska kunna dömas för skattebrott och dessutom, i ett separat förfarande, tvingas betala ett så kallat skattetillägg på upp till 40 procent av den skatt som undanhållits.

Kritikerna menar att det strider mot Europakonventionens förbud mot dubbelbestraffning. Men i mars i år kom HD med röstsiffrorna 3–2 fram till att systemet är tillåtet.

Annons
X

Några månader senare underkände hovrätten i Göteborg HD-beslutet. Hovrätten konstaterade att när det gäller fri- och rättigheterna i Europakonventionen, som är svensk lag, så är det ytterst den linje som företräds av Europadomstolen i Strasbourg som gäller.

För några veckor sedan underkändes HD-beslutet i tät följd av tingsrätterna i Varberg och Haparanda.

HD:s majoritet menade att det aktuella fallet gällde en mer allmän fråga ”om svensk lagstiftnings förenlighet med konventionen”. Då bör det, sade HD, krävas ”klart stöd” i Europakonventionen eller Europadomstolens praxis för att ”underkänna den ordning som gäller enligt intern svensk reglering”.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    ”Klart stöd” är ett gammalt krav som HD nu oväntat dammade av – trots att kravet inte använts i en lång rad andra viktiga principfall som rört Europakonventionen på senare år.

    En jurist skulle kanske säga att synsättet är i otakt med den svenska författningsutvecklingen. På ren svengelska blir det: beslutet är helt feltajmat. Så sent som för några veckor sedan beslutade riksdagen att ta bort det gamla kravet på att lagar endast kan underkännas om de ”uppenbart” står i strid med grundlagen.

    HD är nu inte en författningsdomstol av tyskt snitt, som prövar lagars förenlighet med grundlagen på ett abstrakt plan. I Sverige är det alltid verkliga fall som gäller. HD:s beslut gällde ett åtal för skattebrott mot två personer som redan fått betala skattetillägg.

    Det är uppenbart att HD tagit med i beräkningen att hela systemet med skattetilläggen stod på spel i fallet. Men domar mot enskilda individer, precis som exempelvis journalistiska eller vetenskapliga arbeten, måste givetvis alltid vara konsekvensneutrala. Ingen ska behöva riskera en annan – sämre – rättslig prövning bara för att det finns många andra som befinner sig i samma situation.

    Domare måste alltså ha integritet. De måste döma efter övertygelse om vad som är rätt och fel – oavsett vad politiker, inflytelserika organisationer eller för den delen andra domare tycker.

    Denna uppgift att fatta opartiska beslut gäller förstås även i mål där staten är part eller har särskilda intressen. Individens rätt får inte offras för systemets väl.

    Clarence Crafoord är chefsjurist vid Centrum för rättvisa.
    clarence.crafoord@centrumforrattvisa.se

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X