Annons
Analys

Henrik Ennart:Ensidigt köttätande aldrig bra

Ofta påstås att det är svårt att veta vad man ska äta för att må bra. Olika kostexperter framhåller än det ena och än det andra. Budskapet är att du behöver deras hjälp, att du måste köpa boken och äta produkten. I själva verket är det enkelt. Efter ett årtionde i köttets tecken blickar vi framåt mot grönsakens år.

Under strecket
Publicerad

Grönsaker Per dag: 8 dl bladgrönsaker, alternativt 4 dl råa eller kokta grönsaker. På Kreta 1948: Gav cirka 5 procent av energin.

Foto: KARIN GRIP Bild 1 av 9

Frukt: Per dag: 4 dl färsk, fryst eller konserverad frukt eller; 2 dl torkad frukt eller; 4 medelstora frukter På Kreta 1948: Gav cirka 6 procent av energin.

Foto: JANERIK HENRIKSSON/SCANPIX Bild 2 av 9

Bönor eller nötter 1 dl bönor eller; 0,5 dl nötter På Kreta 1948: Gav 7 procent av energin. Tre fjärdedelar av proteinet var vegetabiliskt.

Foto: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX Bild 3 av 9

Frön 4 skivor bröd 4 dl gröt, fullkornsris, pasta Müsli På Kreta 1948: Hela 39 procent av energin kom från frön och spannmål (fullkorn).

Foto: JUREK HOLZER Bild 4 av 9

Mejerivaror: Per dag: Lite ost eller yoghurt. På Kreta 1948: Gav bara 3 procent av energiintaget.

Foto: STEFAN GUSTAVSSON Bild 5 av 9

Socker och honung: Mycket litet intag På Kreta 1948: Gav 2 procent av energin.

Foto: ANDERS WIKLUND/SCANPIX Bild 6 av 9

Kött, fisk och ägg: 1-2 hekto fisk 2-3 gånger i veckan 0-4 ägg i veckan Kött någon gång i veckan På Kreta 1948: Mer fisk, kyckling och ägg än rött kött och lamm. Gav 4 procent av energin. Bara en fjärdedel av proteinet var animaliskt .

Foto: HASSE HOLMBERG/SCANPIX Bild 7 av 9

Alkohol: Per dag, max: 1,5 dl vin (Kvinnor) 3 dl vin (Män) På Kreta: Vanlig måltidsdryck men bara 1 procent av energin kom från alkohol.

Foto: JUREK HOLZER Bild 8 av 9

Olja och fett Rikligt med vegetabiliskt fett från olivolja i maten. Olivolja innehåller mest enkelomättat fett men även mättat och fleromättat fett. På Kreta 1948: Fett från främst olivolja, svarade för 29 procent av energiintaget .

Foto: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX Bild 9 av 9

Grönsaker Per dag: 8 dl bladgrönsaker, alternativt 4 dl råa eller kokta grönsaker. På Kreta 1948: Gav cirka 5 procent av energin.

Foto: KARIN GRIP Bild 1 av 9

Frukt: Per dag: 4 dl färsk, fryst eller konserverad frukt eller; 2 dl torkad frukt eller; 4 medelstora frukter På Kreta 1948: Gav cirka 6 procent av energin.

Foto: JANERIK HENRIKSSON/SCANPIX Bild 2 av 9

Bönor eller nötter 1 dl bönor eller; 0,5 dl nötter På Kreta 1948: Gav 7 procent av energin. Tre fjärdedelar av proteinet var vegetabiliskt.

Foto: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX Bild 3 av 9

Frön 4 skivor bröd 4 dl gröt, fullkornsris, pasta Müsli På Kreta 1948: Hela 39 procent av energin kom från frön och spannmål (fullkorn).

Foto: JUREK HOLZER Bild 4 av 9

Mejerivaror: Per dag: Lite ost eller yoghurt. På Kreta 1948: Gav bara 3 procent av energiintaget.

Foto: STEFAN GUSTAVSSON Bild 5 av 9

Socker och honung: Mycket litet intag På Kreta 1948: Gav 2 procent av energin.

Foto: ANDERS WIKLUND/SCANPIX Bild 6 av 9

Kött, fisk och ägg: 1-2 hekto fisk 2-3 gånger i veckan 0-4 ägg i veckan Kött någon gång i veckan På Kreta 1948: Mer fisk, kyckling och ägg än rött kött och lamm. Gav 4 procent av energin. Bara en fjärdedel av proteinet var animaliskt .

Foto: HASSE HOLMBERG/SCANPIX Bild 7 av 9

Alkohol: Per dag, max: 1,5 dl vin (Kvinnor) 3 dl vin (Män) På Kreta: Vanlig måltidsdryck men bara 1 procent av energin kom från alkohol.

Foto: JUREK HOLZER Bild 8 av 9

Olja och fett Rikligt med vegetabiliskt fett från olivolja i maten. Olivolja innehåller mest enkelomättat fett men även mättat och fleromättat fett. På Kreta 1948: Fett från främst olivolja, svarade för 29 procent av energiintaget .

Foto: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX Bild 9 av 9
1/9

Grönsaker Per dag: 8 dl bladgrönsaker, alternativt 4 dl råa eller kokta grönsaker. På Kreta 1948: Gav cirka 5 procent av energin.

Foto: KARIN GRIP
2/9

Frukt: Per dag: 4 dl färsk, fryst eller konserverad frukt eller; 2 dl torkad frukt eller; 4 medelstora frukter På Kreta 1948: Gav cirka 6 procent av energin.

Foto: JANERIK HENRIKSSON/SCANPIX
3/9

Bönor eller nötter 1 dl bönor eller; 0,5 dl nötter På Kreta 1948: Gav 7 procent av energin. Tre fjärdedelar av proteinet var vegetabiliskt.

Foto: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX
4/9

Frön 4 skivor bröd 4 dl gröt, fullkornsris, pasta Müsli På Kreta 1948: Hela 39 procent av energin kom från frön och spannmål (fullkorn).

Foto: JUREK HOLZER
5/9

Mejerivaror: Per dag: Lite ost eller yoghurt. På Kreta 1948: Gav bara 3 procent av energiintaget.

Foto: STEFAN GUSTAVSSON
6/9

Socker och honung: Mycket litet intag På Kreta 1948: Gav 2 procent av energin.

Foto: ANDERS WIKLUND/SCANPIX
7/9

Kött, fisk och ägg: 1-2 hekto fisk 2-3 gånger i veckan 0-4 ägg i veckan Kött någon gång i veckan På Kreta 1948: Mer fisk, kyckling och ägg än rött kött och lamm. Gav 4 procent av energin. Bara en fjärdedel av proteinet var animaliskt .

Foto: HASSE HOLMBERG/SCANPIX
8/9

Alkohol: Per dag, max: 1,5 dl vin (Kvinnor) 3 dl vin (Män) På Kreta: Vanlig måltidsdryck men bara 1 procent av energin kom från alkohol.

Foto: JUREK HOLZER
9/9

Olja och fett Rikligt med vegetabiliskt fett från olivolja i maten. Olivolja innehåller mest enkelomättat fett men även mättat och fleromättat fett. På Kreta 1948: Fett från främst olivolja, svarade för 29 procent av energiintaget .

Foto: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX

För oss lite specialiserade journalister som år efter år på betald arbetstid följer floden av vetenskapliga rapporter framstår ofta matdebatten som aningen onyanserad.

Sanningen är att vi mycket väl vet vad som är bäst. Vi har vetat det länge och så gott som all forskning bekräftar på ett ganska stereotypt sätt bilden.

Kalla det medelhavskost, DASH-diet eller något helt annat. Bäst mår den som äter mycket grönsaker och ganska lite animaliska produkter och då mest fisk och fågel. Ta gärna ett glas vin också. Och ordentligt med fett.

Det viktigaste tycks vara att maten är varierad, färsk och lågt processad. Transfett är livsfarligt och socker är skadligt, men gott i små doser. Frukt brukar också ingå i kosten hos de som är friskast och lever längst, lite oklart varför.

Varför är detta självklara budskap så misstänkliggjort?

För 50 år sedan såg forskarna att hjärtinfarkterna steg och trodde att fettet var boven. De hade fel, förutom transfettet, men på köpet fick vi vitt mjöl och socker. Följden: en fetma- och diabetesepidemi.

Idag fylls bokhandlarna med LCHF-kokböcker där LC står för lite kolhydrater och HF för mycket fett.

Vad får vi på köpet den här gången? Svaret är HP, och då menar jag inte såsen utan Högt animaliskt Protein.

Gynnsamma effekter av ensidigt köttätande finns aldrig med i de otaliga studier som vi journalister tuggar oss igenom. Där är en kost med mycket animaliskt protein en ständig motpol som leder till cancer, hjärtsjukdomar och för tidig död.

Så rekommenderas du ätasvd.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons