X
Annons
X

Johan Eriksson: Enligt Heidegger är det språket som talar i oss

Språket – detta är utan tvekan det alltigenom dominerande problemområdet inom den moderna anglosaxiska eller analytiska filosofin. I ett vidare historiskt perspektiv brukar man till och med säga att med den analytiska traditionens framväxt under 1900-talet genomgår den västerländska filosofin ett slags språklig vändning. Inte bara har språket kommit att bli det ämne som upptagit filosoferna i allt större utsträckning, utan språket har kanske framför allt blivit själva optiken för det filosofiska tänkandet över huvud taget.

Man har alltså inte bara koncentrerat sina ansträngningar kring frågor som hur det kommer sig att språket kan handla om eller referera till någonting utanför sig självt. Den analytiska moralfilosofin har exempelvis till stora delar kommit att fråga efter de moraliska utsagornas natur, medvetandefilosofin har intresserat sig för den mentala vokabulärens grammatik, och kunskapsteorin har ägnat sig åt att analysera villkoren för sanna satser och strukturen hos giltiga slutledningar. Ja, i Ludwig Wittgensteins efterföljd har de filosofiska problemen i sig själva ofta betraktats som ett resultat av att man misstagit sig på språkets inneboende logik.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X