Annons
X
Annons
X

Enkelspårig syn på jämställda styrelser

Vi lanserar i dagarna ett forskningsprojekt för att studera kulturell mångfald i svenska ledningsgrupper. Vi hävdar att bolagens ledning är minst lika viktig som deras styrelse då strategiska beslut ofta fattas kollektivt av ledningsgruppen och inte enbart av vd, skriver forskarna Karl Wennberg och Timurs Umans.

BRÄNNPUNKT | MÅNGFALD

En stor mängd studier visar att ledningsgruppers mångfald kan leda till bättre finansiella resultat på lång sikt, under förutsättning att ledningsgruppens mångfald hanteras och kanaliseras på ett effektivt sätt.
Karl Wennberg och Timurs Umans

Mångfald i näringslivet har diskuterats intensivt den senaste tiden. Förvånansvärt få av dessa diskussioner har dock rört företagens ledning. Ledningsgrupper i Sverige och i övriga Europa blir allt mer mångkulturella. Antalet svenska ledningsgruppsmedlemmar med utländsk bakgrund överstiger i dag 28 procent, kanske inte förvånande med tanke på många svenska bolags internationella orientering. Trots denna snabba internationalisering av näringslivet tenderar mångfaldsdebatten att fokusera på bolagens styrelser, specifikt fördelningen av män och kvinnor bland ledamöterna.

Detta har lett till en förenklad och enkelspårig debatt där beslutsfattare förleds att ignorera andra viktiga mångfaldsfrågor och riskerar att distraheras i det mångfaldsarbete som redan präglar de flesta stora företag. Det är sant att andelen kvinnor på beslutsfattande positioner i svenskt näringsliv är generande låg jämfört med andra länder. Bolagens styrelser är dock inte den viktigaste arenan för mångfaldsarbete, och kvotering av styrelser en tveksam väg framåt. De amerikanska ekonomerna Kenneth Ahern och Amy Dittmar visar i en välciterad artikel att den norska kvoteringslagstiftningen faktiskt lett till negativa effekter för företagen som lägre rörelseresultat och lägre värdering.

Annons
X

Modern samhällsvetenskaplig forskning har med framgång sökt identifiera centrala mekanismer bakom de komplexa sociala processer som kännetecknar beslutsfattande i heterogena arbetsgrupper. Dessa komplexa processer saknas dock i den offentliga debatten om mångfald. Vissa debattörer verkar ignorera vikten av mångfald för effektivt beslutsfattande, andra tycks vara av åsikten att all mångfald alltid är bra. Båda synsätten är förenklade och riskerar att leda till felaktiga policyförslag. Mångfald är positivt men alls inte oproblematiskt, det kan de flesta med ansvar för ledningsgrupper vittna om. En stor mängd studier visar att ledningsgruppers mångfald kan leda till bättre finansiella resultat på lång sikt, under förutsättning att ledningsgruppens mångfald hanteras och kanaliseras på ett effektivt sätt.

Empirisk forskning om mångfald i ledningsgrupper visar i stället på viktiga indirekta effekter beroende på hur mångfald hanteras och kanaliseras. De indirekta effekterna kan utläsas genom att mångfald ofta initialt leder till konflikter och språkförbistringar, med negativa konsekvenser som följd. För de ledningsgrupper som lyckas övervinna dessa svårigheter kan istället mångfalden leda till mer kreativt förslagsgivande, effektivare beslutsfattande, och högre lönsamhet. Som en direktör berättade för oss: ”En mångkulturell ledningsgrupp är en förutsättning för att sälja våra produkter på de globala marknader där vi verkar”. Vi tror att även offentlig sektor har liknande utmaningar framför sig. De positiva effekterna av kulturell mångfald kan dock ta lång tid att uppnå. Vi hoppas därför att mångfaldsintresserade debattörer vågar lyfta blicken bortom frågan om bolagsstyrelsers sammansättning och i stället fokusera på de praktiska utmaningarna och möjligheterna med kulturell mångfald, inte minst i ledningsgrupper.

Vi lanserar i dagarna ett forskningsprojekt finansierat av Torsten Söderbergs Stiftelse för att studera kulturell mångfald i svenska ledningsgrupper. Vi hävdar att bolagens ledning är minst lika viktig som deras styrelse då strategiska beslut ofta fattas kollektivt av ledningsgruppen och inte enbart av vd. Målet med vårt projekt är att skapa ny kunskap kring vilka direkta och indirekta mekanismer hos ledningsgruppens mångfald som kan påverka verksamhetens resultat.

Hur kulturell mångfald i svenska ledningsgrupper hanteras, och vilka konsekvenser detta får för företagen, är en viktig fråga för såväl både forskning och för näringslivet. Hur gör vi svenska företag till attraktiva arbetsplatser för kompetenta medarbetare oavsett bakgrund så att dessa inte söker sig utomlands eller till andra sektorer? Hur organiserar vi mångkulturella ledningsgrupper på ett sätt som hjälper dem övervinna de initiala problemen så att de kan fokusera på att bygga mer kreativa och innovativa verksamheter? I dagens internationella affärs- och samhällsliv är kunskap om hur man hanterar mångfaldsfrågor en oundviklig utmaning för framtidsinriktade verksamheter.

KARL WENNBERG

professor, Handelshögskolan i Stockholm & Institutet för Analytisk Sociologi (IAS) vid Linköpings Universitet

TIMURS UMANS

docent, Högskolan i Kristianstad och Linnéuniversitetet

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X