Annons

Endast tolerans kan bryta våldets spiral

Under strecket
Publicerad

”Allt är förlåtet - ingenting är glömt.” Så ville en lettisk kollega till ambassadör Rolf Ekéus formulera ett bokslut över den lettiska erfarenheten av det sovjetiska förtrycket. Detta förtryck förorsakade den lettiska befolkningen ett kolossalt lidande genom deportationer till Gulag, förluster av liv och egendom, undertryckande av en nationell kultur och statsgemenskap i vardande, ideologisk förföljelse och oräkneliga trakasserier i vardagen. Om allt detta har det skrivits och kommer det att skrivas vitböcker, fyllda av blod, svett och tårar. Men hur förhåller sig denna erfarenhet till den stora minoritet i dagens Lettland som till synes är arvtagare till Sovjetmakten? En grupp av mer eller mindre frivilligt deporterade ryssar som hittills levt ett privilegierat liv på en annan folkgrupps bekostnad. Skall dessa inkräktare, som tidigare undertryckt lettisk kultur och förkvävt det lettiska språket, nu plötsligt respekteras som en berikande minoritet i det fria demokratiska Lettland? Men förvisso var det ju inte så att alla ryssar frivilligt flyttade till Lettland. De kom med skiftande erfarenheter i bagaget.

Annons

Dessa och många andra frågor restes nyligen på ett seminarium med temat ”Hur annorlunda får man vara? Om toleransens grund och gränser” som anordnades i Norra Latin av Newmaninstitutet, ett katolskt institut för teologi, filosofi och kultur. Rolf Ekéus föreläste om återskapande av tolerans i regioner som drabbats av långvarigt och systematiskt förtryck. Den förlåtelsens och försoningens filosofi som ingenting glömmer, men förlåter allt, enligt den modell som Nelson Mandela inspirerat till i Sydafrika är den enda filosofi som klarar av att hjälpa de människor som upprättats ur förtryck att inte själva införlivas i en ny våldets och hämndens spiral. Ekéus lyfte fram ett perspektiv som Kofi Annan gjort sig till tolk för i många sammanhang, nämligen att kulturell mångfald inom regioner och nationer är fundamentala för att uppnå global fred. Men hur når vi dit, bortom främlingskapet i vår omedelbara närhet? Tolerans innebär lidande - hos majoriteten. Att tåla och uthärda att de andra har fel och gör fel är prövostenen för den toleransens praktik som är värd namnet. Toleransen är ju förbehållen dem som har makten. En minoritet kan knappast sägas tolerera en majoritet. Latinisten och idéhistorikern Anders Piltz påminde åhörarna om att toleransens motsats är fanatism, det tillstånd då de andra förmenas rätten att bli hörda och respekterade.

Annons
Annons
Annons