Annons

Mikael Holmqvist:En upphöjelse av nästan himmelska proportioner

Peter Handke tar emot sitt Nobelpris i litteratur för 2019 av kung Carl XVI Gustaf, december 2019.
Peter Handke tar emot sitt Nobelpris i litteratur för 2019 av kung Carl XVI Gustaf, december 2019. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Nobelpriserna fungerar i stor utsträckning som en sorts sekulära helgonförklaringar. Genom att studera den glans och ära som omger Nobelpriserna kan vi få syn på de till synes oantastliga mekanismer som ger upphov till social och ekonomisk ojämlikhet i samhället i stort.

Under strecket
Publicerad

Nobelpriserna hör till de mest prestigefyllda utmärkelser som idag existerar. Deras främsta betydelse för mottagarna är knappast att bekräfta deras auktoritet och inflytande inom sina respektive fält – regelmässigt är de redan väl etablerade och ansedda när de får utmärkelsen. I stället handlar priserna i hög utsträckning om konsekration. Konsekration, av latinets consecrare, betyder ”att inviga någon”, ”att göra någon helig”. Det handlar med andra ord i allt väsentligt om att socialt upphöja en människa, och att förläna honom eller henne vissa högre moraliska och andliga kvaliteter.

Ett Nobelpris befordrar pristagaren till en närmast gudomlig position och manifesterar därmed dennes särställning. Pristagare vittnar om att priset skapar enorma förväntningar på dem, som ofta vida överstiger vad som är rimligt med tanke på deras jordiska insatser – ett Nobelpris fungerar helt enkelt som en social, politisk och inte minst moralisk hävstång för mottagaren. Genom sin nyvunna status förväntas en Nobelpristagare kunna och förstå det mesta, och också kunna ge svar på allt mellan himmel och jord.

Annons
Annons
Annons