Annons

Jenny Björkman:En tunn linje mellan brott och galenskap

Kring mitten av 1800-talet blev det läkares uppgift att tala om vem som var sund nog att ansvara för sina handlingar. Lars Garpenhags avhandling ”Kriminaldårar” visar att gränsen mellan sjukt och brottsligt med tiden har blivit allt mer diffus.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Den 5 maj 1901 inträffade en katastrof i det lilla samhället Gränna vid Vätterns östra strand. En 33-årig man, intagen på ett privat vårdhem för sinnessjuka, slet sig loss från sina bojor och högg med en kökskniv ihjäl en av sina kvinnliga vårdare och skadade hennes mor och båda systrar. Hans vansinnesjakt fortsatte genom staden och ytterligare tre personer föll offer för galningens framfart, innan en grupp Grännabor kunde avväpna mannen och sätta honom i säkert förvar.

Mannen hade redan tidigare varnat vårdarna för att han med jämna mellanrum blev våldsam och övertalat dem att binda honom för att på så sätt hindra honom. Det hade uppenbarligen inte lyckats. I Smålandsposten skrev man om ”blodsdramat i Grenna”, och berättade dessutom att den vansinnige mannen vid ett flertal tillfällen redan påtalat att han faktiskt ville mörda sig själv, men eftersom han var för feg för detta hade föresatt sig att mörda någon annan.

Annons
Annons
Annons