Petter Lindblad Ehnborg:En titt in i universums mest intrikata objekt

Foto: Mike Kemp/Alamy

”Hjärnan, skapelsens krona, är nästan okänd för oss”, konstaterade Nicolaus Steno 1669. Den danske forskaren och prästen la grunden till vår tids rådande metafor för hjärnan genom att betrakta den som en sorts maskin, skriver Matthew Cobb i boken ”The idea of the brain”.

Under strecket
Publicerad
Annons

Människohjärnan har tagit revansch. I våra dagar genererar få föremål ett sådant intresse som denna till synes oansenliga geléklump, likafullt grund för allt vi minns, upplever och föreställer oss om framtiden. Neurovetenskapens senaste rön slås upp stort i populärvetenskapliga tidskrifter och sensationslystna tabloidartiklar medan livsstilspressen bjuder käcka råd om vilken middag du helst bör bjuda din hjärna på. Inom vetenskapens sfär har hjärnforskningens nervtrådar spridit sig i allt vidare nät då etablerade kunskapsfält förgrenat sig i underdiscipliner som neuroantropologi, neurojuridik, neuroteologi och neuroestetik, men även mer tvivelaktiga försök att hålla sig à la mode i form av exempelvis neuromarknadsföring. Skeptiska röster har ibland tolkat utvecklingen som utslag för en överdriven ”neurocentrism” eller beklagat sig över allmänt spridda missuppfattningar om hjärnans natur, så kallade ”neuromyter”.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons