Annons
X
Annons
X
(uppdaterad)
Jag minns

”Jag minns att jag skrek och sprang in till mamma”

På äldreboendet Alströmerhemmet på Kungsholmen har personer som närmar sig, eller som redan passerat, 100 års-strecket delat med sig av sina minnen. Tillsammans har läsare och kulturpersonligheter samlat sina minnen i SvD Kulturs projekt ”Jag minns”.

Bild 1 av 2

SvD från den 25 november skriver om olyckan som Birgitta Ekdahl bevittnade.

Foto: SvD Arkiv Bild 2 av 2

Bild 1 av 11

”Bussen far genom broräcket ner i vattnet”

SvD från den 25 november skriver om olyckan som Birgitta Ekdahl bevittnade. Foto: SvD Arkiv

Ett minne som etsat sig fast. Det var den 24 november 1948 och jag var 13 år då.

En buss med skolungdomar krockade med en lastbil och körde genom broräcket.

Idag är jag 82 år och jag minns det som igår när jag sluter ögonen. Jag bodde i Fredhäll, huset mittemot bron till Stora Essingen. Jag står och tittar ut över vattnet och väntar på att mamma ska skriva upp vad jag ska handla. Då händer det som inte skulle hända. Bil och buss krockar och bussen far genom broräcket ner i vattnet. Jag minns att jag skrek och sprang in till mamma i köket och berättade vad jag sett. Det är en syn som aldrig kommer försvinna från näthinnan.

Birgitta Ekdahl, född 1935, 82 år

SvD skrev om olyckshändelsen och kallade den ”Den svåraste olyckan i Stockholms trafikhistoria”. Läs tidningen från den 25 november 1948 här.

Scrolla vidare för att läsa fler minnen.

Annons
X
Annons
X
Bild 1 av 1

Bild 2 av 11

”Tack pappa för båten!”

Jag minns segelbåten som jag fick av min pappa David på min 10-årsdag.

Materialet till skrovet valde han ut tillsammans med mig i skogen vid Stohagen Tureholms slott. Mamma sydde seglen. Båten är identisk med den tidens skärgårdskryssare. Jag kan inte förstå att pappa kunde göra denna båt. Han hade ingen erfarenhet av båtar. Han måste ha gått nere vid SSB:s båthamn och sett hur båtarna var utformade. Jag har haft stor glädje av båten under alla år.

Tack pappa!

Bertil Forsberg, född 1914, 103 år

Annons
X
Annons
X

Idungatan 1907, mjölkaffären skymtas i bildens vänstra hörn. Till höger Messiaskapellet.

Foto: Okänd/Stockholmskällan Bild 1 av 1

Bild 3 av 11

”Albert Engström satt på balkongen i nattmössa och nattrock”

Idungatan 1907, mjölkaffären skymtas i bildens vänstra hörn. Till höger Messiaskapellet.
Idungatan 1907, mjölkaffären skymtas i bildens vänstra hörn. Till höger Messiaskapellet. Foto: Okänd/Stockholmskällan

Jag minns mitt barndomskvarter, Idungatan i Vasastan kring 1925-26

Där fanns fiskaffär, mjölkaffär och Ås transportfirma. Men det var inte transport då utan han sålde olja och lysmedel i en källare. Sen flyttade han till Idungatan i hörnhuset och där utvidgade han och hade en stor åkerirörelse sedan, express som det hette.

Det fanns plåtslagare, glasmästare, skomakare samt borstbinderi i samma hus som vi bodde. Nu finns inget var. Jag jobbade extra som grabb i 10-12 års ålder. Efter skolan levererade jag saker med dragkärran. T.ex. plåtaskar till Bon Bon som gjorde karameller. Deras lager låg på Sveavägen mittemot Handelshögskolan. Emellanåt gick jag med borstbinderimaterial till Norra Station där Eugeniahemmet låg. Material som användes för sysselsättning att t.ex. gör diskborstar. Jag gick 5 kr i veckan.

Nästa gata var Ynglingagatan och där bodde Albert Engström. Han bodde mitt emot oss.

Jag såg hans fru ofta. Hon kom i nattmössa och nattrock och gick ut på balkongen och satte sig.

Bertil Forsberg, född 1914, 103 år

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    Annons
    X
    Annons
    X

    Vykort "Mölndal. Bosgården" med vy från sydost, 1920-tal. Man ser sjukhuset (stod klart 1924), Bosgården, östra delarna av Landstingsgatan och Bosgårdsgatan. I bakgrunden till höger ser man Västerberget och Toltorpsdalen som går mot Göteborg samt Safjället (närmast hitåt). Bilden tagen mellan 1924 och 1929.

    Foto: Mölndals stadsmuseum Bild 1 av 1

    Bild 4 av 11

    ”Vi badade lillebror i en balja på köksgolvet”

    Vykort "Mölndal. Bosgården" med vy från sydost, 1920-tal. Man ser sjukhuset (stod klart 1924), Bosgården, östra delarna av Landstingsgatan och Bosgårdsgatan. I bakgrunden till höger ser man Västerberget och Toltorpsdalen som går mot Göteborg samt Safjället (närmast hitåt). Bilden tagen mellan 1924 och 1929.
    Vykort "Mölndal. Bosgården" med vy från sydost, 1920-tal. Man ser sjukhuset (stod klart 1924), Bosgården, östra delarna av Landstingsgatan och Bosgårdsgatan. I bakgrunden till höger ser man Västerberget och Toltorpsdalen som går mot Göteborg samt Safjället (närmast hitåt). Bilden tagen mellan 1924 och 1929. Foto: Mölndals stadsmuseum

    Jag minns hur vi bodde när jag var liten, 4–5 år. Vi bodde på andra våningen Bosgårdsgatan i Mölndal. Hissen var inte uppfunnen ännu. Det var en trätrappa upp till oss. Man gick in från köksingången. Vi hade en fin-ingång också men den använde vi inte. I köket fanns mor. Där satte vi en stor balja på golvet och där badade vi lillebror. Vi hade inget badrum i lägenheten.

    Inger Tell, född 1922, 94 år

    Annons
    X
    Annons
    X

    Luftskeppet Graf Zeppelin flyger över Malmö i slutet av 1920-talet.

    Foto: Otto Ohms samling/IBL Collections Bild 1 av 1

    Bild 5 av 11

    ”Som en stor avlång ballong som flög genom luften”

    Luftskeppet Graf Zeppelin flyger över Malmö i slutet av 1920-talet.
    Luftskeppet Graf Zeppelin flyger över Malmö i slutet av 1920-talet. Foto: Otto Ohms samling/IBL Collections

    Jag minns Graf Zeppelins färd över Mölndal Lasarett på sin väg mot Stockholm. Jag och min bror stod och tittade ut genom matsalsfönstret. Jag förstod inte vad det var för något, att det var så märkvärdigt. Det var som en stor avlång ballong som flög genom luften. Kommer ihåg att mor sa: nu har ni sett Graf Zeppelin.

    Inger Tell, född 1922, 94 år

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Privat Bild 1 av 1

    Bild 6 av 11

    ”Jag var 7 år och lite för stor för dockor”

    Foto: Privat

    Jag minns att vi skulle fotograferas ute på gården. Vi bodde på S:t Larsgatan 47 i Linköping. Mor har fotograferat. Då skulle jag visa min dockvagn och två dockor. Jag var 7 år och lite för stor för dockor. Min bror, 6 år står på styltor som var mycket populära då. Man kunde hoppa på ett ben med dem. Jag var ganska duktig på att gå på styltor. Duktigare än att köra dockvagn.

    Inger Tell, född 1922, 94 år

    Annons
    X
    Annons
    X
    Bild 1 av 2

    Piloter på Ljungbyhed 1943.

    Foto: Otto Ohms samling/IBL Bild 2 av 2

    Bild 7 av 11

    ”Min bror jagade bort tyska plan vid danska gränsen”

    Jag minns min flygarbror Olle. Han var landslagstränare i hastighetsåkning i skridskor i Italien några år. Han var med om historia han som ung pilot under andra världskriget. Jag har många roliga berättelser från honom. Under kriget blev Olle uttagen till F18. Han var stationerad nära danska gränsen och hade som uppgift att avvisa främmande flygplan. Olles stora passion var hastighetsåkning på skridskor. Så fast man naturligtvis inte får göra så här så tog den unge mannen tillfället i akt att åka skridskor medan han väntade på uppdrag. Då kom det ett bud att han genast skulle upp i planet. Så han hoppade upp i planet med skridskodräkten på. Upp kom han och över till danska gränsen. Han avvisade genom att störtdyka med planet för att sedan jaga bort det tyska flygplanet.

    Margareta, född 1936, 80 år

    Piloter på Ljungbyhed 1943. Foto: Otto Ohms samling/IBL
    Annons
    X
    Annons
    X

    ”Målningen föreställer apoteket och där står jag i mitten. Jag fick tavlan av en konstnär som bodde då på Dalarö”.

    Bild 1 av 1

    Bild 8 av 11

    ”Vi kände alla som bodde på Dalarö”

    ”Målningen föreställer apoteket och där står jag i mitten. Jag fick tavlan av en konstnär som bodde då på Dalarö”.
    ”Målningen föreställer apoteket och där står jag i mitten. Jag fick tavlan av en konstnär som bodde då på Dalarö”.

    Jag minns min tid som apotekare på Dalarö. Det var ett litet apotek som heter Näktergalen då som nu. Vi som jobbade där kände alla som bodde på Dalarö. På sommaren kom det mycket turister ut. Dom sa man inte du till. Det var fint folk. Så när Du-reformen kom blev det lite konstigt. Jag fick prata runt lite så man sa varken det ena eller det andra. Jag var i 25 års åldern tror jag. Det fanns inga tabletter på den tiden. Läkaren gav oss listor på innehållet. Sedan fick man stå och blanda ihop det och trilla runda kulor. Malin, ni vet från Saltkråkan. Hennes pappa var läkare. Han satt på bänken utanför apoteket varje lördag. Då var han till hands och hjälpte till. Det var hemtrevligt.

    Ingalill Forsling, född 1929, 87 år

    ”Mamma fick plocka bort splittret ur mitt hår”

    Jag minns när jag var 4 år, Vi bodde i ett lugnt område i Solna. Mamma berättade att jag en dag sprang rakt ut i gatan och sprang på en bil så att framlyktan krossades. Jag skadade inte huden men hade fullt med glassplitter i håret som mamma fick plocka bort.

    Ingalill Forsling, född 1929, 87 år

    Annons
    X
    Annons
    X

    Lorica Baeckström: ”Det är jag och min mamma på målningen”.

    Bild 1 av 1

    Bild 9 av 11

    ”Vi var rädda, för pappa var jude”

    Lorica Baeckström: ”Det är jag och min mamma på målningen”.
    Lorica Baeckström: ”Det är jag och min mamma på målningen”.

    Jag minns när andra världskriget började, då kom en massa folk hem till oss för att prata. Jag hörde om kriget i radio och från mamma och pappa.

    Det var då ransonering av vissa livsmedel började. Jag kunde inte få den chokladkaka som jag ville ha. Det var jobbigt för mamma. Vi var rädda för pappa var jude. Då visste vi förstås inte att judar skulle utrotas men det var en rädsla som spred sig i familjen. Sen minns jag inte mycket mer

    Lorica Baeckström, född 1927, 89 år

    Annons
    X
    Annons
    X
    Bild 1 av 1

    Bild 10 av 11

    ”Jag minns mormors katt Kirre”

    Jag minns när vi var och hälsade på mormor i Katrineholm. Jag var nog 10 år. Mormor hade en katt som hette Kirre. En katt som blev kissnödig. Det regnade mycket och katten fick inte kissa inne. Så jag tog mormors paraply och mina stövlar och gick ut i regnet. Jag grävde en grop och där kunde katten kissa under paraplyet.

    Lissie, född 1932, 84 år

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Krister Berg/IBL Bild 1 av 1

    Bild 11 av 11

    ”Vi var ute och åkte skridskor hela dagarna”

    Foto: Krister Berg/IBL

    Foto 10

    Jag minns SSSK skridskoklubb som jag blev medlem i efter pensioneringen.

    Vi åkte runt på lördagar och söndagar till sjöarna i Sörmland. Det finns många sjöar så man åkte buss till en sjö, åkte skridskor, och sen till nästa sjö. Vi var ute och åkte skridskor hela dagarna. Det var härligt!

    Ingrid Bergstrand, född 1918, 98 år

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X