X
Annons
X
Recension

Likt ett skeleton. Johan Helmich Roman. Hans liv En svensk ”Amadeus” förändrade svensk musik

I en tid när musiken var antingen propaganda eller underhållning hävdade Johan Helmich Roman dess förmåga att lyfta mänskoanden ovan det mörka jordelivet. Sofia Nyblom läser Ernst Brunners biografi som ibland är tålamodsprövande detaljrik, men som växer och till sist visar den uthållige tonsättaren, idealist in i döden.

Det finns inga kända porträtt på Johan Helmich Roman (1694 – 1758) som bland annat skrev Drottningholmsmusiken. Verket uruppfördes på Drottningholms slott 1744 då Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika gifte sig. Foto: Robert Henriksson

Detaljerna kring hur den tvåfaldige änklingen tillika hovkapellmästaren Johan Helmich Roman försöker bota cancersvulsten på tungan som till sist tar hans liv 1758 i Haraldsmåla, Småland, besparas läsaren av ”Likt ett skeleton”. I gengäld är Ernst Brunners biografi full av fantasifulla botemedel för olika åkommor, alltifrån mosad harhjärna till hästspillning. Såväl kungliga som frälse kroppars och Svea Rikes olika stadier av förfall under Frihetstiden beskrivs ingående i ”Likt ett skeleton”. 

Det var en fruktansvärd tid, där en konstnär som Roman kämpade i konstant snålblåst. Lite ”Amadeus”-varning är det över vinklingen i boken, men kanske lider Roman än i dag av den nonchalans som flera av hans arbetsgivare från Karl XII och framåt visade när de föredrog utrikiska klanger framför hans egen musik. Det är som om den filosofiske virtuosen vädjar till oss efterkommande om att bli uppskattad som den reformator av den svenska musiken han faktiskt var. Ernst Brunner ser till att hans talan äntligen blir förd.

Ernst Brunner (född 1950) är författare, poet och litteraturvetare.

Foto: Caroline Andersson Bild 1 av 2
Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X